RedLacuna!

Varför har det, som 90-talets tribaltatueringar, inne att skaffa barn?

I den lilla stad som jag bor i får höra det mesta.
Det tar inte många veckor innan alla vet vem som får barn med vem osv.
Man kan ju skylla lite på våran lokaltidning för det... Men folk i allmänhet är bra på att prata helt enkelt.
Det blir ju så i en liten stad där "Alla känner alla- sydromet" är ett faktum.

Men något som jag inte kan släppa är alla dessa unga mammor.
Det är inte ett litet antal utan ett stort antal föderskor som är under 23, när de får sin förstfödda.
Detta gör mig förbryllad.
Jag ska inte lägga mig i andra personers beslut om att skaffa barn, bara ifrågasätta den lite...
Det är ett allmänt fenomen över folk reaktion när de får höra att en tjej, som inte ens fyllt 20, ska få barn.
Den vanligaste är nog, "Hur hon kan förstöra sitt liv på det viset".
Ungefär samma reaktion för folk som tar droger.
Tyvärr är jag en av dom som håller med.

Varför?
Kom inte och säg att det är eran största önskan på planeten att skaffa barn.
Eller att ni vill att pojkvännen, som oftast är ett riktigt svin, ska stanna hos er.
Eller det sistnämnda, det finns ingen annan som bryr sig om er.
Genom att skaffa barn får ni någon som är 100% beroende utav er och eran uppmärksamhet.
Visst låter det fint att känna sig behövd, men det är väl lite fel anledning till att skaffa barn?

Det värsta i allt det här, är nog hur mamma blir efter födseln.
Hon stannar oftast hemma med barnet de första 2 månaderna, men sen kan man likväl se henne på dansgolvet en fredagskväll defintivt inte nykter.
Hur var det att sätta barnet i första rummet?
Och hur påverkas ditt barn utav ditt beteende?
Det är inte bara under de nio månaderna i magen som man ska hålla sig drog-, rök- och aloholfri, utan det gäller i minst ett år framöver då barnet ammar!
Det är så skrämmande att jag, som inte har barn, är mer påläst om barn och deras utveckling och psyke än vad de flesta mammor där ute är.
Det är väl samma sak som att skaffa hund!
Du gör en reserach innan du köper din hund. Hur du ska göra och vad hunden kräver.
Litar verkligen alla kvinnor på sin "moderliga instikt"?

Något som de flesta mammor under 25 har svårt för är att sluta med är att synas på stan.
Det är ett stil för dem. Och den nya inne accesoaren är en barnvagn.

Jag är nog inte den enda som har svuit över dessa shoppinggalna mammor som tränger sig in i affärer det egentligen inte finns plats för någon barnvagn, och sen blänger på alla oss andra som försöker ta oss förbi.
Efter dom har shoppat så är det tid för fikastunden, oftast i sällskap med 2-3 andra småbarnsmammor i samma ålder.
Dricka latte och prata skit som de gjorde förr innan de fick barn, ska ju inte förändras.

Dessa mammor verkar också tappat hörseln efter de fick barn, för det är bara resten av caféet som grämer sig över att deras barn antingen skriker för att dom är uttråkade eller de inte får som de vill.
Är det en livsstil, att vara inne-hippa-mamman på stan?
Kommer det barnvagnsspecial I ELLE, om den nya innegrejen?

Varför inte bara ta ditt barn till lekplatsen?
Är det verkligen bara vad du vill, eller ska du kanske tänka på barnet också?
Du kan inte säga till ett barn att sitta på en stol i 2-3 timmar för du ska dricka latte med dina väninnor.
Det säger väl sig själv. Och det har inget med ouppfostrade barn att göra.
Det kallas sunt förnuft.

Detta är ett faktum och jag ser det varje dag.
Det finns ingen 20 åring som vet vad de vill, om de säger att dom vill skaffa barn.
Okej, ni kan komma med några få tjejer som blev utmärkta mödrar, men det är ju defitnivt inget övervägande.
Det finns så mycket att se, så mycket att upptäcka innan ni sätter er i "situation barn".
Gör det först, istället för att lämna ditt barn med vänner eller föräldrar för att du senare ångrar dig och vill fortsätta festa eller skaffa dig en karriär.

Det är inget fel med att vänta!
Likadant som att vänta innan ni har sex första gången för att det ska vara med den rätta personen, och när ni är 100% redo, är detta samma sak.
Få inte någon underlig 20-års kris och skaffa barn för att det är hög tid för det.
Du bestämmer själv när du är redo och vet att du kommer klara av det.
Det finns ingen återvändo efter det här!
Och kom inte och säg att du och din kille "har ju varit tillsamamans i 2 år och vet allt om varandra".
Det finns ingen större prövning för ett förhållande än barn.
Pröva gifta er först. Klarar ni det, så finns det goda chanser till 2 lyckade föräldrar.
Jag tror inte någon mamma vill att sitt barn ska växa upp med bara en förälder, så som många barn gjort i dag.
Vänd ett tråkigt mönster och vänta med att skaffa barn.

Barn är jättesöta när de sover i barnvagnen, men inte när du inte fått sova en enda natt på 2 veckor.
Det finns så mycket att tänka på, så mycket att ta ställning till.
Gör en god research och tänk en gång till.
För beslutet du kanske tar är permanent.
Du kommer vara mamma resten av ditt liv.
Inte bara de första 18 åren, utan du kommer alltid vara mamma.

Så ramla inte i status-mamma-fällan.
Det är inte normalt att strutta runt stan i högklackat med en flashig barnvagn.
Verkligheten är annorlunda.

Och tro mig!
Du kommer föra dina gener vidare... Bara lite senare.