RedLacuna!

Vilken undebar helg det var!
Helt fantastiskt väder och underbar musik, det blir inte mycket bättre än så här.

Kl.7 på fredagsmorgon begav vi oss med bilen till Malmö för ett litet stopp för att hämta Jonte och få i oss lite frukost.
Kl.8 var vi packade och klara och lämnade Malmö för Göteborg.

Som vanligt var det jag som körde och det tog inte mer än 20 min sen sov mina medresenärer.
Underbart sällskap... Så det var jag och radion 106,1 Rock Klassiker.
Någon gång efter Hallandsåsen öppnade de ögonen och då hade jag farten uppe på Forden så det blev inget stopp. Utan det var lika bra att komma upp någon gång istället.

Philip var inte på större humör heller pga Michael Jackssons bortgång, och surade lite att dom inte spelade mer av hans musik på radion, medans jag var ganska nöjd... mer än nöjd.
Väl uppe hittade vi vår camping lätt som en plätt!
Vi hamnade ute i Örgryte vid Delsjön, en mycket vacker camping med en flod att bada i.
Vilket behövdes i den extrema värmen! Duschar och toaletter var superfina och bara ett stenkast utanför vår tältduk.
Dock blev det ett jävla strul med incheckningen på campingen.
Så mycket som blev försenat att vi missade både Dead by April och Pain!
Det stör mig helt klart att jag missade Pain. Fick dock höra lite i kön in till festivalen.
För det tog nämligen 1½ timme att köa in på festivalen och för att kunna få sin band!

Det smidigaste med att bo på vår camping var att det tog max 15min att gå till spårvagnen som gick raka vägen till frihamnen och stannade mer eller mindre utanför ingången till festivalen!
Så otroligt lyckat!

Så första bandet vi såg var Trivium. Ett band som jag har sett på 10 000-tals bandtröjor och läst massa om på Roadrunner Records, men aldrig hört något från.
Det var en glad överraskning måste jag säga! Härlig cool och okomplicerad metal. Vacker sång blandat med groal och duktiga musiker. Helt klart ett gott poäng till dom!
Efter Trivium såg vi Hatesphere, Jontes favoritband. Ett jävla ös hade dom i det lilla tältet på Close-up scenen!
Dom försökte prata danska med publiken men det gick inte hem, det var bara vi stackars skåningar som hade någon aning om vad dom pratade om... Dom fick marken att gunga vilket som!

Sen blev det eftermiddagsdans med Volbeat. Alla var på så gott humör och vi hade väl fått i oss varsin kall öl/cider vid detta laget och värmen var inte lika dödande längre...
En underbar stämning helt enkelt.
Sen kom helgen största BESVIKELSE! Det grämer mig så in i bomben fortfarande... Disturbed.
Vad hände egentligen?!  Det lät fruktansvärt!
 Och det var inget dom kunde skylla på ljudet på anläggningen precis...
Killen kan inte sjunga på riktigt! Usch usch säger jag bara...
Dock gick besvikelsen över ganska fort. Vi fick platser längst fram på Slipknot som skulle gå på efter Disturbed och så var vårt humör tillbaka. Vi hamnade bredvid ett par tjejer som var på sin första mtealkonsert och Oj vad dom fick se hur man gör! haha! För att var deras första konsert så slog dom till med råge.
Slipknot var så klart bättre än någonsin, dom kommer aldrig kunne göra mig besviken, någonsin.
Maffigt show och dom valde alla dom låtar vi ville höra. Dom hade till och satt in två nya låtar från nya albumet sen förra konserten som vi faktiskt saknade, så det kunde inte bli bättre. Vilket lyckorus!
Sen var första dagen på festivalen över... Fullspeckat schema och vi var totalt utpumpade.
Så det var bara att köa för att komma på spårvagnen tillbaka till campingen och slänga sig i tältet.

Kl.9 på lördagsmorgonen var så det så förbannat varmt i tältet igen så det var bara att dra ut en filt på gräsmattan och försöka somna om. Efter en kall dusch och en god frukost begav vi oss tillbaka till festivalen.
Först ut på listan var Evergrey. Också ett band som aldrig gjort mig besviken. Otroligt vacker musik.
Plus att jag och min vän Bobbo firade vår 5års dag som vänner! För det var nämligen 5 år sedan Evergrey spelade på Malmöfestivalen och då vi träffades för första gången. Och nu... 5 år senare ser vi dom igen. Dock på en mycket större scen!
Sen var det lite strötid efter Evergrey. Vi kikade lite på Dragonforce och under "Through fire and flames" passade jag på att ringa till pappa så han kunde bli lite sotis att han inte följde med.
The Haunted var förståss också super som vanligt. Marken gungade än en gång kan jag säga!
Sen fanns det tid för mat och ännu mer öl/cider. Somnade i skuggan inne i close-up tältet innan Girugämesh.
Underbart med sommar och festival.
Girugämesh är ett japanskt metalband som kör sjukt cool och ganska tung metal men sjunger på japanska. Det gör dock allt supergulligt! Aldrig hört talas om killarna innan men dom var supercoola faktiskt jag jag gillade det definitivt!
Det svängde fan!
Det fortsatte med mer japanskt med Mucc och Dir en Grey. Dir en Grey spelade på den näst största scenen och vi alla stod som fågelholkar. Fan va grymma dom var!
Vilket liveband! (För jag lyssna på några låtar här hemma och fick inte alls den känslan igen...)
Sångaren är en liten klen japan med orange hår med massa energi som kan till en början låta som djävulen själv, men sekunden efter ta dom högst klaraste tonerna jag hört. Sen pendla där i mellan!
Det var på något vis så estetiskt vackert så jag ville att det aldrig skulle ta slut.
Så klart surprise of the day!

Sen hade vi tid över igen att dricka mer öl på innan det var dax för Marilyn Manson.
Spänningen var hög och föräntningena var lika höga.
Och visst... klart Manson levererade!
Det var en supercool show som bara Manson kan komma på och han körde både nya och gamla låtar för oss lite äldre fans... Jag var hur nöjd som helst.
Och alla kritiker som hade massa negativt att säga om Manson har nog ALDRIG lyssna och sett en Manson konsert innan. Så shut the fuck up!
Ännu en dag var till ända och festivalen var över...
Vi var supernöjda och glada men trötta efter alla konserter och värmen förståss.
Dax att bege sig tillbaka till campingen. Det fick bli efterfest någon annan gång...
Dock var inte campingen särskilt tyst, så visst blev det inte kudden riktigt med en gång.

Vaknade vid 8.30 på söndags morgonen av andnöd. Säkert 200 grader i tältet!
Ut med madrassen och njut av morgonsolen och kall juice och en macka.
All mat hade stått i bilen som stod i skuggan, så allt var svalt och kallt.
En dusch och lite smink senare var det dax att bege sig nedför vårt avlånga land. 
Hade ju en liten Charlie som saknade oss hemma hos mina föräldrar.
Så klockan var runt 12 snåret när vi tuffade hem.
Det gick oväntat fort hem må jag säga. 3 timmar och ändå hann vi stanna och äta!

Detta var en underbar helg!
Och det finns nog stor chans att det blir fler Metaltown för min del.