RedLacuna!

Min lillasyster ville ha nya foton på sig själv.
Och i med det var fint väder, så drog vi ner på stranden.
Dock blåste det alldeles för många sekundmeter!
Svårt att hålla en pose när man har två ton sand i ögonen och håret spretar åt alla håll!
Jaja... men det gick ganska bra.

Sen fick jag ha fotoskola med syster yster.
Hon stod där med min systemkamera i handen och såg allmänt vilsen ut.
Och så fick jag stå modell.
Till sist fick hon in klämmen på det och tryckte att riktigt bra bilder måste jag säga.
Har jag kanske odlat fram en ny fototalang i släkten?

Här är några kort från gårdagens fototsession:

  


  

Ni som har läst bloggen ett tag vet att med jämna mellanrum lägger upp bilder från en av mina favoritfotografer.
Hans namn är återigen Lithiumpicnic och kan hittas på Deviantart.com.

I vanliga fall brukar flickorna ha ascoola sminkningar och ha designers plagg på sig.
Men denna gången är flickan lädd med någonting annat.
Tatueringar.
Och hon ser verkligen påklädd ut!
Jag gillar bilden för den är så smakfull men ändå otroligt sexig.
Ni vet; Naket fast med stil.

Vad tycker ni själva?

Aldrig varit där innan, men hört så mycket fint om det.
Dock har jag ju sett hur det ser ut genom ett bussfönster när jag åkte till universitetet för två år sedan.
Men idag gällde det!
Och det var så förbannat kallt!
Så det blev aldrig någon doppning för mig inte...
Bada fötterna vid kanten räckte gott och väl för mig.
Vi var ett härligt gäng på 9 personer som åkte tillsammans och hade hur trevligt som helst i 4 timmar, tills det var alldeles för varmt och vi drog oss tillbaka till våra hemtrakter.
Något som pojkarna tyckte var väldigt roligt och underhållande var att hoppa från alla klippor som finns i brottet.
Det är ju väldigt djupt och isblått vatten, så det är ju inga problem att slå i huvudet någonstans.
Dock är ju jag värsta mesen när det kommer till höjder. I alla fall när man ska kasta sig ut från en klippavstats cirka 10-15 meter upp.
Nix, inte en chans!
Jag hade så klart kameran med mig, så jag kunde få några superfina kort när andra lite mer vågahalsiga typer kastade sig ut från klipporna.

Det var superhärligt väder igår, men min dag startade inget vidare...
Jag var seg och kände mig så där lite ensam.
Ville inte gå utanför dörren... Det skulle ju bara bli tråkigare där... Helt ensam.
Jag lät lite grann som roboten Marwin i "Liftarens guide till galaxen".
Men så ringde telefonen!
Det var Janne.
Och han frågade det direkta frågan, som skulle göra min dag så mycket bättre:
"- Åka till Jakten och äta glass?"
Självklart!
Men först gick vi en runda i skogen... Härligt att komma ifrån och bara gå och babbla massa.
Är det inte politik så är det allmän medicin eller hur korkade amerikanare är.
Sen rinde Philip. Han ville också vara med.
Så vi körde med lilla diselbilen och hämtade honom och tog oss en runda på stranden.
En härlig dag må jag säga...

Det var först och främst för denna broshyr som jag fotograferade för; Lasarettet i Ystads verksamhetsplan 2008.
Men även till deras bildbank, för det fanns inga nytagna kort på mottagningar eller personal.
I alla fall inte de senaste 10 åren!
Det finns ju en del som har förändrats sen dess om man säger så...
Men det är härligt att höra nu efteråt att de var supernöjda med min insats och kommer använda mina kort i många sammanhang.
Och inte nog med det så tycker jag faktiskt själv att verksamhetsplanen blev förbaskat snygg detta året!


Här är några utdrag:

    
  

Vi var åter igen, igår ute hos Philips syster för att hälsa på.
Denna gången skulle vi klippa Niclas. Killen har ju det största fluffet ever!
Så fram med rakaparaten!
Det kändes nog en aningen befriande kan jag tänka mig!

Philips syster har två stycken hundar. Två golden, en gul och en vit.
Och vi stod länge och tittade på dem igår.
Dom är två mycket söta men livliga hundar.
Mycket bus i deras tankar, om man säger så.

Den gula heter Charlie. Han är den äldre av de två.
Mycket klokare och lugnare. Och lydig om inget annat.

Den vita heter Harry. Han är knappt ett år gammal.
Fortfarande valp i huvudet men vuxit sig väldigt stor!
Lydig är han då inte... Och inte särskilt klok heller för den delen.
Men härliga att titta på i det gröna gräset i sommarsolen.

Jag har nu i två dagar varit på lasarettet i Ystad och fotograferat till deras fotobank.
Bilderna kommer att användas i deras verksamhetsplan, hemsida och olika borschyrer.
Så jag tog kort på allt och alla mer eller mindre!

Alla avdelningar från Labb till OP (operation).
Men det är svårt att fotografera ett sjukhus utan personal!
Det är ju full strejk just nu, och alla lokaler gapar tomma!
Så det innebar mycket impovosation och tänka ut lösningar.
Tex. fick jag, till sist, två labbtekniker att ta blodprov på varandra, i med det inte fanns någon sköterska eller patient som kunde stå modell.
Men det blev hur fint som helst ändå.

Men det som var mest nervöst var att fotografera sjukhuschefen.
En mycket stor och bestämd herre. Han utstrålar mycket pondus och kraft.
Så det är nog inte så konstigt att man viker sig lite i hans skugga.
Men det gick hur bra som helst.
Han var mycket tillmötesgående och förstående.
Fast jag flyttade omking honom på olika stolar och ändrade ljuset, så satt han tålmodigt stilla och väntade tills jag var klar. En stor frihet att han litade på mig.
Och att han inte tyckte det var jobbigt.
(Sen satt jag faktiskt bredvid honom och pratade under lunchen i sjukhusets matsal!)

Detta har varit en himla äventyr och otroligt roligt.
Jag har träffat massor av trevliga och roliga männsikor.
Jag har ju helt klart fått en annan syn på sjukhuset i Ystad coh dess personal.
Och jag hoppas så klart att mina kort utstrålar denna trygghet som jag kände.

Så om ni nu skulle befinna er på Ystads Lasaretts hemsida eller få en broschyr därifrån, så kan ni ju kika en extra gång på bilderna som finnes där.
Jag hoppas ju verkligen att jag får komma tillbaka!

*Tyvärr får jag inte visa några bilder här pga sekretess!*

Jag ville bara dela med mig av några lyckliga ögonblick i mitt liv.
Det är så härligt när man får feedback på sitt arbete, särskilt på detta viset så klart!

Jag anmälde mig i några fototävlingar.
Egentligen så börja det som en rolig grej, men sen satte tävlingsinstingten igång och så klart jag ville vinna med mitt foto!
Så jag höll tummarna hårt knutna och väntade på svaret.
Och det var med glädje!
Jag hade vunnit!

Som på små rosa fluffiga moln ville jag visa hela världen!
Jag ville att alla skulle veta!
Jag hade ju klarat det. Jag hade vunnit.
En helt underbar känsla som inte kan beskrivas med ord.
Jag kan leva på detta ögonblicket för evigt.

Fick ett samtal igår från Ystad sjukhus.
De brukar säkert inte ringa säkert roliga samtal men detta var väldigt roligt!
De vill att jag ska komma och fota i två hela dagar på Ystads lasarett till deras hemsida och alla broschyrer!

Jag är väldigt smickrad.
Och det kommer bli så himla roligt.
Detta är nog ett av mina första stora jobb som fotograf.
Det har blivit så mycket makeup på sista tiden, så det blir kul att göra något annat.
Vill ju utvecklas på alla plan liksom.

Så jag kommer ha lasarettets kommunikatör vid min sida hela dagen, när vi ska gå egenom alla avdelningar som finns. Vilket är en hel del!
Det är ju inte bara alla avledningar där det ligger patienter (vilket är 8st) utan det är OP, BB, IVA, AVA, LABB... Rubbet!
(Sorry om det är rörigt med alla sjukhustermer... Arbetsskada.)

Så det kommer ju ta sin lilla stund...

Jag är så spänd!
Det kommer bli så roligt!
Plus att det är inte fel med lite extra pengar i kassan...

Nu med så mycket tid på mina händer satt jag igår och snurrade rundor på Deviantart.com.
Det är ett community där man lägger upp sin konst.

Man kan spara varandras konstverk som favoriter eller skriva någon fint.
Det finns allt mellan himmel och jord där.
Allt från nybörjare, amatörerna till riktiga proffs.
Och det är fritt att lägga upp vad som helst, det du vill kalla konst.
(Ibland ka man ramla över saker man jag mest tycker är sjukt, men vissa kallar konst...)

Jag lägger mestadells bara upp foton, men många lägger upp skisser eller olika konstverk.
Men igår hittade jag en kille som jag fastade för!
Han har bara fotat kvinnor av olika slag och varje kort är så underbart.
Först fastnade jag för sminket på modellerna, men sen när jag tittade vidare på dom andra korten så blev det bara bättre och bättre.

När Rasmus skulle ha lite bilder till ett projekt var jag inte sen att säga Nej.
Dock trodde jag inte att det skule vara så svårt att ta bra skatebilder i den här stan!
Jag hade behövt lite gettostyle med sönderklottrad tegelvägg och så där...
Men det finns uppenbarligen ingra gangstar i den här stan... Inte sådanna i alla fall.
Så vi fick ju improvocera en hel del.
Men det funkade!
Jag fick honom att hoppa ut ur lerhögar och tegelstenrester.
Men bilderna blev coola. Man får offra sig för konsten...

Det var underbart väder i fredags.
Solen sken och man kände solen i nacken.
Men vad som gjorde det sådannt fint fotoväder var diset.
Även om det var strålande sol såg du inte mer än 100 meter framför dig.
Vilket gjorde snygga effekter så klart!
Så jag packa in mig själv, kameran och en liten Philip i bilen och sen bar det av.

Jag hade tidigare på dagen kört förbi några helt underbara träd på väg till Abbekås, så det var dit vi begav oss.
Och vi hittade nog mer än vad jag kunde tänka mig!

Jag och Philip är STORA fans av Pan's Labyrint. (Filmen...Någon?)
Och när vi såg trädet kunde vi inte förstå vad vi såg!




Helt fantastiskt!

Jag kunde inte slita mig från det vackra trädet.
Jag ville ta med det hem och sätta i trädgården.
Så jag kunde stirra på det för evigt!
Det kändes som om det hade så himla mycket att berätta...
Och jag ville bara lyssna.

Jag har gjort liknande bilder själv.
Har har kunskapen hur man gör.
Men denna bilden förvirrar mig.
Dock vet jag inte hur "äkta" den är.
Om dom har lagt bilder ovanpå varandra.
Men jag vill inte tro det i och med jag hittade den på Deviantart.com.
Det är en seriös sida, men seriös konst.

Men hur har dom gjort!?

Dock ska jag inte stirra sönder bilden på hur dom gjort utan njuta utav den för jag tycker att den är så himla fin!
Älskar sådanna bilder med mönster och olika ljuspunkter.
Abstrakta konstverk är alltid roligare.

Allt börja med en lång promenad i skogen med Simon.
Vi hade tagit med oss varmt choklad så vi var beredda på att vandra länge.
Det var härligt väder fast det var aningens kallt om fingrarna.
När snön började falla så smått begav vi oss till bilen i rättan tid!
För när vi kom hem till mig, snöa det full storm!
Så där satt vi och åt fruktsallad och titta på snön.

Hade även kameran med mig ut i skogen, och fick några bra bilder!







Så frågade jag Philip vad han tyckte om bilderna.
Hans svar var:
"Du har tagit bättre..."

Det känns ju en aningen nedvärderande... (!)
Så därför frågade jag igen:
"Tyckte du inte om dom då?"
"Jo, men man är så bortskämd med att du tar så himla bra bilder annars, så dessa ser ju mediokra ut!"
Helt plötsligt var han förlåten och hur underbar som helst!