En liten fundering.
Ibland när man har lite tid över så sätter hjärnan igång och den snurrar bara vidare.
Det finns inget stopp.
Jag står just nu inför en vägkorsning i mitt liv.
Det är en viktig korsning för den handlar om min karriär och framtid.
Tankarna runt: Vad ska jag blir när jag blir stor?
Jag brukar vara säker på vad jag vill, men nu är det svårt.
För två år sen var jag bombsäker på vad jag ville.
Jag ville utbilda mig till makeupartist och inget annat.
Det var mitt kall i livet.
Jag jobbade två jobb under ett helt år för att ha råd med utbildningen, sen klarade jag den ganska utmanande uttagningen till skolan; MakeupStudion.
En och en halv timmes korsförhör med skolans rektor, sen var jag säkrad en plats för höstens kurs.
När kursen väl började kände jag mig i himmelriket. Detta var min framtid.
Jag har aldrig trivts så mycket med något som jag gjorde under dom 4 månader som kursen varade. Jag ville aldrig sluta.
Under utbildningen fick jag många chanser att visa vad jag gick för.
Jag blev utsänd på massor av uppdrag, allt från modevisningar till TV.
Allt var en utmaning, spännande och nytt.
Jag träffade massor av underbara människor som gav mig chans att visa vad jag kunde, och jag gjorde inte dom besvikna.
Det är egentligen så uppenbart vad jag vill, men gömt bakom finns en stor tvekan.
Kan dessa betala mina räkningar?
En drömkarriär betalar inga hyror.
Ska jag fortsätta vela, så som jag gör just. Bara fortsätta i samma spår och hoppas på ett mirakel eller ska man ta saken i egna händer.
Eller ska jag välja en helt annan väg?
Det har också slagit mig, jag kan ju vara lycklig på ett kontor där jag ändå får använda min estetiska sida men på ett 7-4 jobb.
Jag har en fast inkomst och jag kan ändå boka in sminkningar och små projekt vid sidan om. Det låter ju som en vettig kompromiss.
Eller ska man chansa?
Kasta sig ut med huvudet före och låt det bära eller brista?
Kommer jag ångra mig att jag inte tog chansen senare?
Det finns mycket om och men i val man gör i livet, men ibland måste man chansa lite för att vinna något. Livsfilosofier låter så snygga på papper men är så svåra att leva efter, fastän man vet att orden har en bra poäng.
Det finns ju ingen som vill förlora allt och stå där barkrapad utan hem och blir tvungen att flytta hem till päronen igen. Vilken mardröm.
Livet kräver lite planering och eftertanke, så jag får nog gnola lite mer på det här.
Och helt enkelt se vart livet leder mig.
Det finns egentligen bara två vägar, som är säkra. Det finns en tredje också, men det är inte så många som har lyxen att ta den.
Den ena är som du redan skriver, kompromissen. Vanligt jobb, men mer pengar, och syssla med det du älskar på fritiden.
Den andra är att chansa. Inse att kanske driva eget är extremt krävande, att det inte alltid kommer finnas så mycket pengar till hands när man velat ha det - Men samtidigt får man ju göra det man brinner för.
Så det enda du måste fråga dig på allvar är ju, är det värt det?
Ta det kallt det är allt. Vi är ju fortfarande unga och kan göra vad vi vill... eller hur? Så sitt nu inte och ha värsta ångestattackerna över detta :P
