Adjö...

Hej hej och adjö säger jag till Blogg.se och Redlacuna!
Det har varit många fina år tillsammans, men nu är det dax för något nytt!
(Dock kommer innehållet vara ungefär desamma.)

Ni finner mig nu på:
Redhead.blogspot.com
Hoppas vi ses igen!

Tävling!

När Linda Hallberg utlyser en tävling, då vill man vara med!
En sådan goodiebag kan man aldrig få för många av! :D
Nu är det bara att hålla tummarna!
Här är länken till tävlingen.

Att var hög på Björn Ranelid.

I lördags kväll begav vi oss, Simon och jag, till Mariakyrkan i Ystad för att lyssna på Björn Ranelid's tankar om livet och att delaktighet.
Jag som inte visste mycket om Björn före jag träffat Simon har ju fått plugga lite om honom, kollat många youtube-klipp och läst artiklar och böcker.

Så denna lilla föreläsning, som vi kan kalla det, var planerat av kyrkans temavecka om samhörighet och delaktighet. Och ett inslag var att lyssna på den ljuva stämman från Björn Ranelid.
En sjukt bra idé! Så 10 000 solar till Ystads församling för detta!

Jag hade ju lite kontakter genom folk som jobbar i kyrkan, så därför lyckades jag få utmärkta platser till mig o Simon längst fram. Det kunde ju inte bli bättre!



Björn kom in bara 1 minut innan han skulle börja tala och såg minsann lite svettig ut. Han hade fått punktering på Jaguraren, så han var tvungen att byta däck mitt på Österlen den stackaren. Men på plats var han i alla fall och tog sig bara några enstaka minuters vattenpaus innan han satte igång.
Det är rasande tempo som han levererar en rad metaforer, fraser och hans egna hemmasnickrade ordspråk.
Han talar till alla som sitter i bankraderna och jag tror inte någon av de 300 besökarna i kyrkan kände sig utanför. Han talade om sitt liv, sina erfarenheter och sina böcker. Men också om sina upplevelser, människor han mött och historier han hört.
I en både ganska lång och kort timme talade han och jag ville aldrig sluta lyssna.
Det är en ström av ord som uppfattas som ljuv musik. Det finns så mycket karisma i den karlen så det nästan sprutar ur öronen på honom. Och det han säger är ju så sant.
Han vågar säga vad han vill och precis vad han tycker. Han är ju en jävel på statestik och den visar han mer än gärna, vilket också gör hans tal så mycket mer än bara tomma ord.

"Bär ditt barn som den sista droppe vatten."

Det är en av hans egna fraser och ett ordspråk som till fans har tatuerat in på sin kropp.
Detta berättar han med stolthet och påpekar att han suttit i en TV intervju med Jan Gillou, då Jan hade kommenterat på just detta citatet: "Hade man burit den sista droppe vatten så hade man ju druckit den."
Björn hade så svarat: Ja, är du så dum att du inte förstår att det är ett ordspråk och inget man ska bokstavligt, så är det kanske inte så konstigt att ingen har tatuerat in någon du har skrivit."
Helt underbart!

Björn får stående applåder och det märks att han fortfarande blir generad.
Det verkar som han aldrig kommer vänja sig vid hur älskad han är.

Jag står i kö länge länge och bli omkullknuffad av alla stirriga småkåta kärringar som ska dit först. Alla ska ha 2-3 böcker signerade och helt till hela familjen! Jag bara suckar och låter de hållas. Det är pinsamt att se.
Men tålamodet betalde av sig och där står jag till sist, med min bok i famnen, och har honom nästan helt för mig själv. Han skriver i min bok och vi talar lite om tatueringar och Gud.
Jag går hem på rosa fluffiga moln.

Här är den bok jag köpte av honom och hans väldigt originella signatur:




Saknar.




Ni är så saknade älskade KME-klass!









För att fira våra första 2 månader...

...Så åkte Simon o jag på spa.
Något som vi faktiskt gjorde redan för ett år sedan så på något vis har vi redan gjort det till en tradition.
Ystad har ju två spa att välja på¨och tog faktiskt samma som förra året, då vi trivdes så himla bra.
Ystads Spa och Konferans är helt klart ett ställe att rekommendera!

Vi var på plats redan kl.08.30 för hotellfrukost.
Och vad är bättre en bord efter bord med hotelfrukost?! Typ ingenting... Det är så underbart! Allt från vanliga frukostbullar till lax och avancerade ostar. Mums!
Här satt vi i lugn o ro och läste tidningen och stoppa oss fulla av godsaker.
Efter att vi (faktiskt!) blivit mätta fick vi byta om till badoutfit, badrock och badtofflor sen siktade vi bara på bubbelbadet. Härligt härligt! 
Här låg vi och blev som russin i cirka en timme, då var det dax för våra behandlingar. Simon hade valt en djupgående helkroppsmassage, som han även hade förra året. Tjejen som ger massage är tydligt väldigt duktig och inte rädd för att ta i och det behövde nog stackars Simons muskler. 
Jag därimot skulle skämma bort mig ordentligt tänkte jag och valde lerinpackning för hela kroppen.
Vilken lyx!
Först fick jag klä av mig och lägga mig på britsen som hade en madrass med värmeslingor i, så den var hur varm o skön som helst. Sen började hon massagera in den varma leran över hela kroppen. Det kändes både superskumt och jätteskönt samtidigt får jag säga... När hon hade gått över hela kroppen packade hon in mig i plast o handdukar för att sedan dra hela den värmande madrassen om mig - Som ett litet paket!

Det var dax för ansiktet och här oljade hon in ansiktet först och lade massa krämer för att leran inte skulle torka på huden. Sen fick jag ligga där o mysa i cirka 15min innan hon tog bort leran i ansiktet för att ge ansikts- och hårbottenmassage.
Hårbottenmassage är ju helt klart en favorit! Det är så himla skönt! Spinner som en katt.
Därefter fick jag komma ur mitt lilla paket av värme - Fan va rolig man ser ut!
Helt täckt av grå lera från topp till tå!
Jag fick i alla fall kasta mig i duschen för att få bort leran, vilket inte var helt lätt.
Gud va mjuk o go huden var! Helt underbart!

Sen var det bara att bege sig tillbaka till bubbelpoolen!
Helt favorit får jag säga. Jag hade bott i den om jag haft en hemma alltså...

När jag såg ut som ett russin kunde man lägga sig i supersköna vilosängar och läsa någon trevlig tidning.
Det var här jag somnade kan jag berätta... I ungefär en 20min sen blev jag väckt av spa-personalen at det var dax att äta lunch. Det serverades ost- och skinkpaj med sallad och dressing. Till detta blev det vitt vin till fröken. Det är ju semester att få dricka alkoholhaltiga drycker till lunch.
Sen var det faktiskt dax att gå och duscha (De bjuder på superfint schampoo o balsam) och dra sig hemåt för denna gången.
Klockan hann väl bli nästan 2 innan vi kom utanför dörren där vi möte den "riktiga" världen igen av bilar, irriterande mopeder och avgaser. Men vi var fortfarande så dimmiga av allt bubbel och mys att vi knappt märkte dom.
Helt klart väl spenderade pengar åter igen!

Dock är jag ju sugen på att åka till Ystads andra spa nästa gång... De har nämligen bubbelpool och vanlig pool utomhus precis på stranden! Nästan ännu bättre!



Detta var jag i måndags:


Kom igen katten, det svänger ju!

I söndags var vi båda helt slut, Simon o jag.
Jag hade jobbat alldeles för många timmar i sträck och så mycket att ta in nu i min nya chefspostion.
Huvudet bara snurrar...
Simon hade stått i Ystads Sporthall och hållit i Ystad Interntional, en mycket känd fäkttävling med medverkade från hela Europa. Mååånga långa timmar att titta på färktare får jag säga...

Så när Johan och Vicky ringde och frågade om jag ville stanna kvar på jobb en liten stund o dricka kaffe i solen, tog jag definitvt den chansen. Härligt att få lov att vara utomhus och njuta av solen än att stå inomhus hela dagarna. Så en kanelbulle o en kopp kafe senare ringde min käre far. Han hade två biljetter till något jippo i Ystad som jag inte hade hört talas om, som han själv inte kunde gå på och undrade om jag ville ha biljetterna.
Johan kunde inte sitta still i stolen då han ivrigt berättar att han själv och kära Angelika ska dit också.
Så klappat o klart!
Vi skulle gå på konsert och se The Baseballs på Öja slott.
(Att det var supertråkiga förband som Nisse Hellberg fick vi stå ut med dock...)

Så Simon rymde från fäktningen så fort han kunde och jag begav mig hemåt för att packa ner filten i cykelkorgen. Sen begav vi oss ut på nya äventyr.

När förbanden spelade köpte vi korv o drack cider i eftermiddagssolen och tittade på folk.
Men när huvudbandet,  som jag aldrig hört, spelade så kom både Angelika o jag på fötter!
Så fram till scenen begav vi oss för att titta närmare på dessa charmiga tyskar som uppenbarligen gör 50tals versioner av moderna hits. Superkul!
Så medans vi svängde på svansen försökte vi lista ut vilka låtar som spelades och det var minsann inte helt lätt får jag säga!
När klockan blivit alldeles för mycket, för oss redan trötta typer, begavs vi oss hem igen i mörkret på våra cyklar. Mycket trevlig kväll får jag säga!

Det är ju sånna spontangrejer som blir alldra roligast tycker jag!
Inga förväntningar utan bara tuta och köra - Allt kan ju hända!



De tre kära pojkarna i The Baseballs!


Vart är Sverige på väg?

Ja, definitvt i rätt riktigt om ni frågar mig!
Att hitta denna lådan på Apoteket gjorde ju helt klart min dag.
Stå där och välja mellan alla andra tråkiga piller och helt plötsligt snubbla över en supersnygg kartong med mycket roligare innehåll. Det som nog gör mig mest kanske chockad är texten:
"Is that a dildo in your pocket or are you just happy to see me?"
För mig känns det inte Apoteket... Men jag är ju helt klart glatt överraskad!

Det är kanske därför gamla tanter är på Apoteket alltid?
Och en jävla tid tar det också... hm...





Cobrastyle!

Nu är det minsann sommar när man gjort sin första (och andra) is-latte!
Ut i solen och njut.
Mumsigt värre!


Så här ska det så ut!


En solig dag på Skarviken.

Det är på denna underbara plats som Simons morföräldrar bor.
Ett helt underbart ställe som tagit ur en saga.
En litet torp, rött med vita knutar, bara 100meter från havet. Det är grönt och vackert vart man än tittar och promenerar man över ängen så kommer man till en kilometerlång strand.
Helt fantastiskt!

Här låg vi i alla fall hela dagen, åt jordgubbar och kela med katterna.
Det känns ju verkligen som sommar!



Här är ängen som man ska korsa för att komma till stranden.


Snart smäller det!

Snart är det dax för det efterlängtade albumet från Stone Sour att komma hem till mig!
Jag kan knappt bärga mig!

'Audio Secrecy' heter det nya albumet och kommer finnas i butik den 7e september!
Det kommer bli såååå bra!
Behöver definitvit något nytt efter ha spelat sönder Come what(ever) may - albumet.
Men herregud va bra det var! Fortfarande en stående klassiker i träningslokalen helt klart.

En intervju med Corey kan alltid pigga upp.
Får rysningar över hela kroppen av rösten på denna man.


 

En dag i Malmö.

Det hela började med en inbjudan till midsommar från Freddy, där det stod så här:

Regel #1:
För att bli insläppt i "vårt" hus/trädgård måste man ha någon form av krans på huvudet. Observera att jag inte skriver blomkrans utan bara krans. Detta betyder att det material kransen är gjord av är mindre väsentligt. (De få material kransarna inte får vara gjorda av: avföring, knivar, andra vapen, roadkill, Ystads allehanda, kärnbränsle samt växter som ej odlats i Skåne)

Detta triggade igång mitt kreativa sinne och behövde så klart, fortare än kvickt, åka till Panduro i Malmö för att stilla mina estetiska infall. Packade in Simon o Fanny också i bilen som shoppingråd och gott sällskap.

Fast när man ändå ska åka hela vägen till Malmö kan man lika bra shoppa lite annat också, dricka lite Frappacino i solen och mysa. Så det gjorde vi så klart också...




Vilse i rapsen.

Det var häromdagen då Carro o jag packade bilen med kameran, picnic och en Quinton för ut på nya äventyr.
Rapsen är nog en av de vackraste vyer jag vet här omkring, så klart skulle vi ju fotografera varandra mitt bland denna härliga färgexplosion.
Dock har rapsen börjat att vissna lite så den är inte på långa vägar så gul o fin som den kan vara, men man får ju nöja sig med det lilla. Själva grundidéen med att stå naken i rapsen kunde ju fortfarande utföras.

Efter många om och men (raps är inte alls lika arbetsvilligt som vi trodde!) så fick vi några riktigt fina bilder faktiskt.
Jag lägger bara upp bilder på mig själv med respekt till Carro som får exponera sina foton efter egen vilja.










Efter denna lilla fotosession åkte vi ut till Kåseberga för lite mys i solen och en promenad upp till Ale Stenar. 
Och jo, stenarna står kvar ännu!
Quinton fick även närkontakt med en ko, vilket var väldigt underhållande.





 


Med nya tag...

... I alla fall nu under sommaren ska jag väl kunna klämma in ett inlägg eller två!

Har jag trotts allt semester i nästan 2½ vecka! Inte dåligt alls må jag säga...
Längre än vad jag haft dom senaste.... låt se... 3-4 åren kanske?

Så det finns tid för sminkningar varje dag och det är fortfarande så normaltempererat ute så inte sminket smälter bort när man går utanför dörren.

Hoppas även på lite fotograferingar nu under sommaren, vilket i övrigt varit riktigt dåligt med den senaste tiden.
Kameran har legat nerpackad enda sedan flytten men nu har jag varit ute o luftat den lite i alla fall. 
Har fått tillbaka kliet i "foto-fingret" så det är väl bara att ge efter antar jag! 

 


Elementärt min käre Watson!

Slutet på året 2009 gav massor och bra filmer må jag säga!
Den som så klart biti sig fast hårdast i mitt minne är ju förståss Avatar - Helt klart årets storfilm!

Det nya året började dock förvånadsvärt bra, helt klart!
På nyårsdagen begav Billy, Ariel, Philip och jag oss till bion för att se Sherlock Holmes.
En film som jag trodde skulle vara lite mysig vardagsaction så där dagen efter den stora nyårsfesten.
Något att mysa till så där... men vilken chock jag fick!
Det är ju en otroligt bra film!
Snabba repliker, snyggt filmad och en riktigt bra story.
En sådan story som utvecklas hela tiden efter filmen gång, att man inte feter 10 min vet vem skurken är och hur det kommer sluta. Riktigt nervpirrigt i mellanåt!

Många goda skratt förståss!
För skådespeleriet mellan den skumma karaktären Sherlock Holmes och hans kära Watson är fantastiskt!
Dock tycker jag att käre Watson har mer ryggrad och "bigger balls" än vad jag minns honom... Men inget fel i det! Skönt att killen kan försvara sig själv...



Helt klart en sevärt film!
4/5



Vinterns BIG NO NO!

Detta måste jag ju dela med mig utav!
Det har ju varit en fruktansvärt kall vinter, till och med i Skåne!
Allt, verkligen allt, har frusit till is.

Något man brukar vara försiktig med är ju metall. som fryser snabbt.
Klassikern att inte slicka på lyktstolpar när det är kallt... Den är ju världkänd!
Något som Philip uppenbarligen inte riktigt trodde på... Så varför inte prova?!



Julen 2009.

Ni får tyvärr ursäkta den långa tystanden här på bloggen.
Det har varit en en stressig jul med mycket julstök och sena kvällar med rimstuga hos päronen.
Till råga på allt som skulle fixas med har jag både jobbat nästan hela julen + ovanpå allt har jag sprungit med 28 graders feber och hostat som ett monster nätterna egenom. Ingen höjdare!
Ändå kan jag säga att detta var varit det bästa jul och nyår på läääänge!

Några dagar innan jul fick i besök utav vänner till familjen, från Skottland.
De tänkte lämna sin egen julhets och komma och mysa med oss i Sverige över jul, vilket var supertrevligt!
Det enda som blir jobbigt, iaf för mig som fortfarande har en uppdaterad engelska, är dom långa sightseeing rundorna i Ystad. Och hur man översätter alla namn och så vidare... Och innan jag fick kläm på det där med deras århundraden! Varför inte bara säga vilket jävla århundrade det är istället för det som kommer?
Jaja... Det gick ju bra till sist.

Så med anledning till att vi skulle få besök över jul ville min kära mor ha en riktig svensk jul hemma.
Detta innebär ju en hel del arbete och kräver att planera, men det blev hur bra som helst!
Fastän vi stod i säkert en timmes kö för att få riktig hemmalagad rullsylta och pressylta, för att mamma sen ska glömma den någonstans i kylen på julafton.
Fick bli en överraskning till den 25e istället, när vi ändå skulle äta resterna...!




...Och alla julklappar får man ju inte glömma!
Jag kan säga att jag är mer än nöjd!
Fick mig ju till och med 2st av det jag hade önskat mig!
Både min sambo och mina föräldrar hade tänkt samma fina tanke och råkade köpa likadana julklappar till mig. Fast det var inte svårare än att åka tillbaka 2 dagar senare och byta den ena till något tillhörande.

Har ni kunnat lista ut det än?
Jag fick ett Nintendo Wii! (Eller egentligen två...)
Så vi bytte det ena Wii:et till en balanceboard och handkontroller - vilket gör Wii:et ännu roligare!

Philip gav mig också en annan julklapp som alltid är lika uppskattad - Ett par converse!
Skon man inte kan få för många utav!
Himmel vad underbart! Det är fan kärlek i dom skorna!
(Passa på att fota dom nu medans de är vita och fina.)




Så visst har ulen varit superlyckad!
Jag önskar bara att jag hade kunnat få lov att vara frisk, så hade jag kanske kunnat njuta ännu mer av den.
Fast det kommer en jul till nästa år igen...

Årets höjdpunkt!

Det är minsann Victoria Secret fashion Show!
Inget går upp mot denna stormning av vackra kvinnor i vackra kreationer - Allt mellan himmel och jord!
Det är som det är taget ur en saga, alltid lika häpnadsväckande.
Förra året var jag liiite besviken dock för detta skumma mode med dom höga trosorna.
Inget jag förstår mig på alls... Inte smickrande det minsta för en vanlig tjej....
Och inte för en ursnygg supermodell heller för den delen!
Nej, bort bort BORT med mormorstrosorna tack!
Snart smäller det... Victoria Secret 2009!

Avatar - Årets storfilm!

Det må jag säga... Detta är årets storfilm!

Filmen har något magiskt över sig, så som en riktigt storfilm ska ha.
En aura som inte går att förklara. Det där som gör Titanic, Armageddon och Sagan om ringen till något oförglömligt.
Vissa säger att den är så "typiskt amerikansk"... och jo visst det kan jag väl hålla med om.
Fast ibland lyckas de verkligen dom där amerikanerna!
Inget snack som saken!

Avatar är en vacker film, en väldigt estetisk rulle som inte går av för hackor.
Att projektet har haft miljoner och åter miljoner i sin budget märks verkligen.
Man har jobbat med varenda liten detalj, ingenting är bortglömt eller slarvats med.
Den är perfekt!

Sen är det där med storyn.
Det är här som det typiska amerikanska grejen kommer in.
Storyn har vi hört förr.
Många jämnför den med Poccahontas och jag gör lika så.
Den "hemska jordmänniskan" som vill utrota en annan värld för pengar och "soldaten" blir kär i prinsessan.
Fast i det här fallet får man titta utanför den logiska storyn.
Titta på filmen i sin helhet.
Språket, färgerna och musiken.
Jag hade rysningar på biografen och tårana rann ner för kinderna.

Avatar är ingen film man ska se hemma i soffan på sin vanliga TVskärm.
Den ska upplevas på riktigt!
Den ska ses på en stor duk och med riktigt ljud.
Där du kan drömma dig bort och glömma allt annat.
Försvinna in i filmens värld och förstummad över det magiska som finns här.
Det är den verkligen värd och det är här den kommer till sin rätt.
När du kan se varenda liten muskel, vingslag eller fiber på dessa påhittade animerade djur och växter.

Jag är förstummad.
Den är så rätt.

Så som en storfilm ska vara.
Den ska lämna tittaren mållös.











Granen står så grön och grann i stugan!

Ja, nu är det minsann jul alltid!
Snö i fönsterna så man knappt kan se ut och i en snödriva står bilen parkerad, så det gäller att skotta ut den varje morgon...
Plogbilarna var så himla gulliga och plogade vallar runt min bil...
Den stod väl i vägen på parkeringsplatsen antar jag?!

Det bästa med jul och snö är att man har en vettig anledning att stanna inomhus och dricka alldelels för mycket te och sitta och titta på alla andra männsikor som fösöker kämpa mot snön. Väldigt underhållande!
Gissa vad jag ska göra när jag blivit pensionär?!

I lördags fick jag i alla fall hem min efterlängtade gran till hemmet.
Fick upp den i foten så att den sotd rakt, inget lätt jobb när man bara har två händer och 4 skruvar i julgransfoten! Långt om länge stod den som den skulle i alla fall.
Att klä granen måste vara det roligaste! Jag går och plockar och sätter dit nya saker hela tiden. Flyttar på kulor och meckar... Så mysigt.

Idag ska jag inhandla apelsiner och nejlikor.
Då kommer hemmet lukta riktigt juligt!

Fattar inte vad det är för j***** julstjärnor som säljs med en världens mest korkade uppfinning när man ska sätta upp den! En stenhård spiral?! Hur tänkte dom nu?!
Jaja... han får väl hänga lite på sned då....




Snuff.

Det är över ett år sedan Slipknot släppte sitt senaste album, All Hope is Gone.
Många vackra låtar, många minnen.

Jag fastnade för just låten Snuff för den handlar om Corey själv (sångaren).
Det må låta som något fanatisk grej, men jag vet ju så mycket om detta gänget, särskilt Corey, eftersom jag följt dem i så många år. Corey är gift och har barn. Han hade långt hår och jag visste vilka tatueringar han har. (Inte så konstgt eftersom det blir varmt på konserter och då ryker kläderna på scenen...)

Någonting hade ändrats när vi skulle se Stone Sour för 3e gången. Han hade rakat av sig allt sitt långa hår. Kroppen var fylld med nya taueringar och vigselringen var borta...
Det krävs inte så mycket psykologi där.
Sen, inte så lång tid efter, kom albumet från Slipknot och Snuff finns med där. Den handlar just om Coreys skillsmässa. Nu efter så här lång tid och låten och texten till den fastnat lång inne i mitt minne, jag kan verkligen förstå den, kommer nu en kortfilm/musikvideo till låten.
Filmen är regisserad av Shawn mer känd som Clown från Slipknot.



Titta, lyssna och njut.




Tidigare inlägg
RSS 2.0