RedLacuna!

(Detta är inte riktat till någon jag känner, utan en tanke och känslor som jag tänkte över...)

Vänner?
Jag sätter inte så höga "krav" på mina vänner.
Bara att de ska vara trogna till mig, att de alltid säger sanningen.
De skulle aldrig göra något medvetet för att såra mig.
De bör stötta mig i mina val, fast de inte håller med.

Detta ser jag som en självklarhet. Jag gör detta för mina vänner.
Jag vet inte hur många gånger som jag har satt mina åskiter eller planer åt sidan för att stötta mina vänner.
Men mer ofta än sällan så är det jag som jag på en nit.
Jag är inte långsynt. Det är sällan som jag skulle få för mig att aldrig förlåta någon.
Jag behöver oftast bara lite tid för mig själv...


Jag tror jag valde rätt väg.
För de 3 personer som jag ringde för råd, hjälpte mig och stötta mig. Även om de kanske inte riktigt höll med.
Nu är jag lugn igen...
Jag vet vart jag har mina vänner. Och jag blir varm på insidan.