Fredag kväll = Filmpremiär.

3 vänner gick på biografen för att uppleva "Benjamin Buttons otroliga liv".
En magisk historia bortom allt jag någonsin sett.
En film som vissa skulle kalla "En riktig tankeställare..."
Bra sagt, skulle jag påstå.

Med ett fantastiskt skådespeleri och inlevelse berättar Brad Pitt sin historia för våra ögon.
Efter 2 timmar och 45 minuter har vi inte fått nog.
Berättelsen är komplett.
Det finns inte mer att säga. Cirkeln är sluten.

Jag är så glad att filmen ger åskådaren sin fulla längd, vi njuter varenda sekund och vi behöver inte oroa oss, vi kommer inte missa en sekund av Benjamin Buttons fantasiska liv.

Allt från sorg, och glädje till hjärtkittlande humor ger filmen något för alla sinnen.
Vi får lära oss alla knep och steg till att leva ett komplett och fullständigt liv.
Även om vår huvudrollsinnehavare lever sitt liv baklänges.
Han föds gammal och lever annorlunda makabert liv, för hur ställer sig en 5 årings hjärna sig till att ha kroppen som en 80åring? Han kan inte gå förrän han är 10, då vilket hans kropp är någonstans mellan 60-70.
Hans hjärna kan inte förstå när äldre vuxna människor skäller på honom för att han leker med 10 åriga flickor.
Dock ser man Benjamins livsglädje och nyfikenhet genom hans ögon.
Ingenting kan stoppa honom, inga fördommar i världen.
Vi får följa honom genom en rad av äventyr, allt från hans första fylla, strid under 2a världskriget till begrava sin egen mor när hans kropp inte är mer än 25 år gammal.
Hur han hanterar kärleken och tiden och framtiden.
För han vet ju, att en dag, kommer han bli ofödd.
Han kommer dö då hans egen födelse skulle inträffat.

Detta är en film som alla borde se.
Den ger en bred syn på livet och vad det kan ge dig.

Efter filmens slut och ljuset tänds hör jag hela salongen snyfta.
Jag själv sitter där upplyst och upprymd. Inte en tår lämnar mina ögon.
Känslan i min kropp är mer som ett lugn och filmen gav ett avslut.
Detta var mer som en bekräftande känsla än sorg för mig.
Vi var beredda på detta hela filmen och jag hade inte önskat något annat slut.
Det var så vackert.
Mer än vad vi hade kunnat ana eller önska oss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0