RedLacuna!

En bok som har underhållit mig dom senaste 2 veckorna och som har gjort mig både äcklad och lycklig på samma gång.

När jag först läste om boken på Adlibris hemsida, verkade det vara en bok helt i min smak.
Författarinnan, Yesim Bilgic, är en framgångsrik makeupartist som tröttnade på modevärlden och började skriva om romaner om manliga psykopater som finns i den knasiga modeindustrin.
Man ser inte dom men dom finns där. Dom blir ursäktade med att vara så underliga "För dom kan det där med mode, då ska man vara originell".

En kille som är en världskänd modefotograf men som är en av dom där freaksen som tillhör den kategorin är vad boken handlar om. Hur kan med sin inre vrede handskas med omvärlden och personerna i sin närhet.
Han är älskad av alla men han hatar sig själv.
Twisten med boken är att den skrivs helt i "jag"-form vilket gör att läsaren bara får veta huvudpersonens perspektiv på saker och ting. I slutet av boken får man veta vad som egentligen hände av alla karaktärer i boken som huvudpersonen har träffat på. Och hur huvudpersonen har sett alla händelser ur sin sjuka psykadelsiska synvinkel.