Nu börjar sakerna rulla in...
I eftermiddag ska jag köra och hämta mitt kökbord till den nya lägenheten.
Jag känner mig lite som en hamster just nu...
Samlar på allt som kan vara bra att ha när jag flyttar.
Igår kom jag över en Jotex katalog, och det skulle jag aldrig gjort!
Philip blev mäkta irriterad på mig när jag suttit och babblat om gardiner i timmar.
Men det fanns ju så mycket att titta på!
Jag vill ju att det ska vara perfekt...
Jag tänker inte bo där inga möbler matchar och det känns ungkarlslya över hela skiten.
Nej nej... Jotex here I come!
Lycklig som en 3 åring på julafton!
Dock blev det inte så mycket nintendo alls över den här kvällen...
TV:n där nere ville inte hitta någon kanal som vi skulle spela på.
Jag tror vi satt i 2 timmar och förskte få skiten att fungera, men förgäves.
Därför blev det Family Guy, American pie och Ace Ventura istället!
Inte illa det inte!
Skrattade så mycket så jag hade ont i magen.
Men sen fick Philip faktiskt den ljusa idéen att vi skulle prova att koppla in nintendot på TVn där uppe.
Och det fungerade!
Så satt vi där som ljushuvuden till klockan mitt i natten.
Vi alla helt inne i Call of Duty 4 på PS3.
Jag brukar inte vara ett stor fan av krigsspel, men jag rycktes med för det var så grymt spännande.
Och så fint gjort! Det kändes så äkta.
Idag är jag ensam hemma till eftermiddagen och gissa vad jag ska göra?!
Jag är det lyckligaste flickan i kvarteret!
Snacka om nostalgitripp!
Vackert eller äckligt?
Mycket kreativ och ger en mycket bred spektra i sitt album.
Han fotografera allt från välsminkade modeller till porr av olika slag.
Men även om det är något riktigt nasty, finns där alltid en vinkel som gör att man aldrig vill sluta titta på fotot.
En vacker andra och ljus som inte går att beskriva.
Han gör sig grej.
Och blir mycket uppskattad för att han bryr sig så lite om vad andra tycker om hans verk.
Han vet att han är duktig.
Vad tycker ni om hans senaste foto?
Vackert komponerat foto eller något äckligt?
Vad ser ni?
"Sample and hold" by Lithium Picnic
Igår blev det bara stranden...
Sommaren är underbar på många vis. Men när man inte kan vara ute för längde då det bränner överallt och man måste envisas om att sitta i skuggan och ändå(!) svettas, så tröttnar jag ganska snabbt.
Dock vet jag inte hur vädret fungerar. Det är grymt hett på land, men känner man på vattnet är det snorkallt!
Visst är det är inte bara lite vatten som ska värmas upp, men det har ju faktiskt varit varmt ett tag nu.
Och jag som är en sådan badkruka!
Jag badade endast 2ggr i havet när vi var på Cypern i maj månad. Det var för kallt.
Det var säkert 22 grader i vattnet... Men för mig var det för kallt.
Dock fick jag doppa huvudet när vi var ute med båten och skulle snorkla. Hade inte så mycket val och se fiskarna ville jag ju!
Näää... Det är inte lätt att vara liten och frusen.
En dag på stranden
Ligga i flera timmar och prata skit och titta på folk.
Äntligen är sommaren här!
Och någonstans långt inne längtar jag redan till hösten...
Så man kan börja riktiga kläder!
Jaja, nu ska vi inte förhasta oss in i tiden.
Opus
"Opus" by Lithium Picnic.
Hitta honom på Deviantart.com.
Ett utdrag så ni kan se sminket:
Grattis min hjärtevän!
Eller i alla fall ett år närmare till pensionen.
Det firade vi att ännu ett år ljuga ihopa ernorma historier om varför "vi hade glömt hans födelsedag".
Och när jag då säger "kom så åker vi ner till Bryggiet och äter middag, bara du och jag" Följer han glatt med.
Sen sitter ju alla vännerna och släkten redan där när vi kommer dit.
Han går på det varenda år!
Han är så söt för han är så dum...
Han fick massa fina presenter men det han gillade mest var all Helium.
Philip har någon speciell relation till helium och till vårt stora nöje!
Här är ett resultat av vad helium gör med han huvud.
Iron Maiden på Ullevi!
Det går inte att beskriva.
Philip, Jonte och jag satte oss i bilen och körde dom 3 timmarna upp till Göteborg för att se Avenged Sevenfold och Iron Maiden i lördags.
En otroligt underhållande roadtripp senare kom vi fram och parkerade i metalstaden.
Vi hade turen att kunna parkera under Ullevi. Det kunde inte bli bättre helt enkelt.
Sen promenderade vi bort till avenyn och fann oss sittande på Rockbaren.
Himla mysigt ställe! Trevlig personal och härlig stämning.
Vi kunde inget annat än känna oss som hemma.
Sen när klockan blev 5 begav vi oss tillbaka till Ullevi.
Och satt sedan på planen i ca. 2½ timme i den stekande solen. Det var så galet varmt!
Allt snurrade i skallen på en... Och det hutlösa priset på vatten betalade vi inte allt för många gånger.
Första förbandet var något av det pinsammaste jag någonsin varit med om.
Lauren Harris för uppenbarligen dotter till Steve Harris, bandmedlem i Iron Maiden.
Därför fick hon lov att uppträda. Antagligen inte för någon annan anleding!
Ett fullsatt Ullevi klappade knappt när hon "sjungit" sig egenom en låt.
Det måste ha känts!
Sen kom ju våra favoriter!
Avenged Sevenfold var grymma!
Dom gjorde under med det lilla dom hade, och en halvdöd publik.
Ja... förutom oss tre idioter som aldrig höll käften!
Dom spelade alla låtar vi ville höra och gav oss den underbara nyheten at dom kommer tillbaka i feburari nästa år. Gissa vem som kommer så längst fram på den konserten?!
Sen kom Maiden...
Och dom gav mig allt vad jag hade hoppats på.
Det fanns inget som dom skulle gjort annorlunda.
Till min stora glädje hade dom Eddy´s med på scenen!
Jag ska berätta en liten historia för er, anledningen till varför detta var så speciellt för mig.
Jo, för när in mor var höggravid i 8 månanden med mig (vilket är ganska exakt 21 år sedan) var hon på en Iron Maiden konsert i Lund. Hon stod nästa längst fram och rockade och i med hennes ganska uppenbara mage, hade hårdrockskillarna istället för att trycka på, gjort en ring runt henne. Så hon kunde stå nästan längst fram utan några som helst problem med trycket.
Hon säger att jag antagligen gillade konserten mycket, för jag hade rockat vidare i en vecka efteråt. Resulterade i att hon inte kunde sova för att jag rockade vidare.
Nu 21 år senare, står jag och ser samma konsert!
Men istället för dom 5000 personerna som kom för 21 år sedan, så spelar Maiden nu för nästan 60 000 personer!
Det var så övervädligande och mäktigt!
Detta är något jag aldrig vill glömma.
Och jag hoppas kunna föra traditionen vidare.
Två dagar på Sofiero.
I onsdagskväll var det Kent och Håkan Hellström som stod på scen.
På Torsdagen var det Paul Potts och Linda Lampenius.
Men vi kan börja med onsdagen.
Jag skulle börja med att stå i ingången för att kolla folks väskor.
Vilket inte gick så där rysligt bra...
När vi öppna grindarna stormade minst 80 galna småflickor in utan att kunna bli kollade.
Dom till och med sprang ner en vakt!
Sen blev det lite lugnare med hysterin...
Dock när alla 5000 personerna var inne kunde vi gå iväg med 4 sopsäckar med sprit som dom inte fick ta med sig in.
Mindre smart kanske?
Håkan var supertråkig... Helt galet tråkig.
Men han är ju ingen kille som jag skulle få för sig att lyssna på vilket fall som.
Showen var ingen större hit och han lät lika gräslig som vanligt.
Mycket lovande.
Sen kom Kent på.
Och med ett minne av förra Kentkonserten, som inte hade varit så där rysligt bra.
(För man kan inte lita på att ljusshowen gör hela jobbet i 2 timmar!)
Så var detta förvånardsvärt bra!
Ruskigt bra om jag får säga det själv.
Jag gillar Kents gamla låtar för att jag har så ruskigt många minnen från dem.
Och det var väldigt roligt att få höra låtarna, framföras med en riktigt bra show.
Inte nog med det skojade dom mycket med publiken.
Det är alltid roligt med mycket publikkontakt.
Dom blev inte sura heller när ett gäng tjejer började kasta sockerbitar på dem under låten som heter just "Socker".
Dock efter konserten började vårt jobb på riktigt!
Jag fångarna minst 4 tjejer som skulle försöka smyga in backstage för att prata med Kent.
Det gick inte så där galet bra...
Men roligt var det att jaga folk i buskarna!
Kvällen blev lång och jag var inte hemma i sängen igen förrän halv 4 på morgonen.
På torsdag kväll var det dax igen att ställa sig vid ingången och kolla väskor.
Dock på ett mycket (mycket!) äldre sällskap.
Det var slutsålt och 7000 personer skulle komma igenom.
Ett jävla tempo var det som gällde, för vi hade bara 1½ timme på oss!
Dock gick det inte lika smidigt som kvällen innan.
När jag berättade att dom inte fick lov att ha ölbukar eller vinflaskor med sig in på konserten blev det ett jävla liv!
Jag blev hotad till höger och vänster av äldre damer och herrar som inte fick lov att ha sina två ölbukar med sig in.
Någon tyckte att detta var värre än Ryssland. Vissa tycket att "Dom var faktiskt inte småbarn".
Ibland kunde jag hålla masken, men iband sprack det för mig.
På kommentaren: "Det är faktiskt inte småbarn som ni har att göra med"
Svarade jag: "Så du påstår att all kiminalitet i Sverige begås av personer under 25?"
Jag gick inget svar...
Men jag fick ha en maffig ordningvakt bredvid mig resten av kvällen.
Hur kan äldre männsikor bete sig på det här viset?
Hur ska vi kunna resperktera äldre männsikor då det är dom som beter som småglin!?
Det var inget som helst problem med gästerna till Kent dagen innan, då snittåldern låg på 20 år.
Men när snittåldern ligger på 50-60, då behöver jag ha en ordningvakt bredvid mig!
Så sjukt löjligt!
Och när man berättar för dem att det står klart och tydligt på baksidan av deras biljett vad som får lov att medtagas och inte, så får man till svar: "Den lilla texten läser man ju inte!"
Amen det är ju inte mitt problem att du är lat!
Usch så arg jag var...
Och ändå fortsatte man att hålla masken och ge dom trevliga gästerna ett leende.
Till sist var kön äntligen slut och jag skulle befinna mig backstage.
Efter ungefär halva konserten blev jag grymt kissnödig, så jag kallde til mig en ersättare och sprang till Baja Majorna.
Där var det upptaget... Fan också!
Jag stod och hoppade några minuter, till sist öppnas dörren, och till min stora lättnad.
Men vad jag inte hade räknat med var Vem det var som gick ur Majan.
Det var självaste Paul Potts!
Han log vänligt och höll upp dörren för mig.
Vilken gentleman!
Så nu har jag delat Baja Maja med Paul Potts, vilken merit!
Så ännu en kväll var över och det skulle bli skönt att komma hem.
Den kvällen gick det fortare att komma hem för det var inga galna tanterna med rullatorer som smög i buskarna.
Så ännu en lång bilresa senare hoppade jag i säng vid halv 3.
Fortfarande småleende med minnet att jag hade delat Baja Maja med Paul Potts.
En trevlig överraskning!
Ganska tråkigt om jag får säga det själv.
Hade precis plockat fram alla färgkritor för att måla när det ringde på dörren.
Det var Philips pappa och två syskon.
Dom skulle bara titta förbi och se hur vi hade det.
(Detta var en extra stor shock då dom bor i malmö, vilket är 6mil bort.)
Jag bjöd in dem så klart.
Efter en stund ringde det igen.
Det var Bobbo, Månz och Philip.
Till sist var vi ett halv kompani hemma hos oss!
Det bara rulla på!
Därför bestämde vi oss för att köra och hämta massa massa pizza och sätta oss i den sena kvällssolen och mysa allihopa. Vilket vi är ganska duktiga på.
Efter hand kom det mer öl och Whiskey fram på bordet.
Sen hämta Månz gitarren... sen var det allsång!
Vi har nog inte skrattat så mycket på länge.
Det var riktigt mysigt.
Sådanna här stunder och överrasknignar som gör livet underbart.
Filmkväll med fästmannen.
Vi är så vana vid att alltid ha folk runtom oss.
Är det inte vänner är det syskon eller annars dylikt.
Men nu äntligen hade vi en kväll då vi låste dörren och var helt själva.
Vi hade hyrt två filmer och köpt massa popcorn.
Jag ville se Juno och han ville se Cloverfield.
Så jag fick kompromissa med hans skräckfilm och han fick sig en dos underbar dramakomedi.
Juno var en riktig höjdare!
Vi som alltid varit dom missförstådda esteterna och som lever i en någorlunda drömvärld som hon gör, det gör att jag hittade så mycket jag kunde relatera till. Och föda barn processen!
Den har man inte rullat i huvudet hundra gånger. I alla fall som tjej.
Philip har nog aldrig sett det på det viset.
Han skippar nog oftast blir tjock och föda delen.
Han kommer säkert bli sympatitjock med mig när den dagen kommer.
Men allt som allt var filmen otroligt bra och jag rekommenderar den till alla, kille och tjej!
Även om tjejerna kommer kunna relatera till den bättre så innehåller den ändå många skratt.
Nästa film blev Cloverfield och jag satt beredd med kudden.
Men jag behövde aldrig använda den!
Lite stolt över mig själv där.
Filmen hade ett superbra manus, och en guldkonsept, men den kom inte ända fram.
Skådespelarna var jätteduktiga och alla effekter var mycket bra.
Idéen till historien var sjukt bra, men varför använda det så dåligt?
Det som var mycket spciellt med filmen var att allt är filmat med en handkamera av en av karaktärerna i filmen.
Detta gör att man får en mycket djupare inblick i filmen och kommer närmare personerna.
Men vad är det för monster dom har hittat på?!
Det sabbar ju allt!
nää... Det blev en liten miss där för min del.
Filmen är helt klart värd att se för den innehåller mycket kvaliteé, men inte mer än så.
Vaktjobb på konsert!
Jag berätta om att jag jobbade som vakt under Sommarocken i Svedala detta året och det var något av det roligaste jag gjort på länge!
Nu ringer dom från verksamheten som driver vakterna på sommarrocken och undrar om jag vill fortsätta att göra några uppdrag, bland annat Kent konsert på Sofiero i morgon och Paul Potts på torsdag också på Sofiero!
Det är klart jag vill!
Gud va roligt!
Och innan vi lägger på så sticker hon in frågan:
"- Just det, det är snart MalmöFestival. Intresserad att vara vakt där med?"
"- Självklart!"
Dock förhandlade jag fram att jag skulle få lov att gå och se Flogging Molly när dom spelade.
Och det skulle inte vara något problem.
Om inget annat kunde jag få stå i diket under konserten!
Det kommer vara så roligt!
Männsikorna är helt underbara och hon som är min chef är en superhärlig dam i 60(!) års åldern och hon behandlar oss som sina barn allihopa.
Jag känner mig så trygg när jag är med dem.
Det finns alltid något som kollar efter mig och jag gör så klart samma sak för dem.
Det finns så mycket som kan gå fel på en konsert, så det gäller att ha huvudet med sig.
Någon av besökarna kan komma till skada likså vi som jobbar.
Ha is i magen är ett tips.
Paul Potts, Kent och Flogging Molly!
Ny bild från Lithium picnic
Kung fu Panda!
Som de Disney fan vi är kunde jag och Philip inte missa Kung Fu Panda.
Inte minst för att huvudpersoner har Jack Blacks röst men också för att den verkar ha mer action än någon annan Dinseyfilm på väldigt länge.
Dock så kan man inte se den med engelsk tal i våra närmaste byhålor, så vi fick bege oss på en utflykt till Malmö i går kväll.
Och skrattkramperna sitter kvar än!
Den är riktigt bra.
Mycket vackert gjort, mycket fantasi.
Den klassiska sensomoral grejen som är viktig i Disneyfilmer. Du ska ju ha lärt dig något när filmen är slut och helst blivit en bättre människa.
Mycket action, mycket skratt!
Se den!
Men se den på engelska, för det är så många bra röster som man inte får missa.
4/5 Får den av oss!
Nu är det dax.
Ska egentligen skriva allt för mycket om politiska åsikter och sånt.
Dock ska jag göra det väldigt smakligt.
Det var ett himla tjatande om den här FRA-lagen, och här kommer ett litet inlägg från mig.
När jag först hörde talas om förslaget till lagen kändes det som om det var något vi bara hade väntat på. det kändes inte främmande och mer korkat förslag som regeringen kommit med annars.
Dom är ju så förbannat nyfikna när det gäller oss.
Eller förlåt... vår säkerhet...
Dock kom min åsikt i faser.
Jag har verkligen vändt och vridigt på alla argument och har kommit fram till min egen åsikt helt enkelt.
Fas 1:
FRA-lagen är till för att skydda oss och kan ge poliser/SÄPO en bättre insyn, när dom har lagen på sin sida. Lagen kan ha en avskräckande effekt och kan vara effektiv. Dom som protesterar mot denna lagen kan ju helt klart något att dölja!
Vill dom lyssna på när jag och mamma diskuterar vad vi ska ha till middag så fine.
Fas 2:
Det värsta med sådanna här lagar är att det alltid finns någon som missbrukar sin makt.
Har dom tillgång att avlyssna folk telefoner och läsa deras mail så är det mer eller minde fritt fram. Har inget att göra på kaffepausen då kan man passa på att glida in på någon inkorg och kika lite.
Sen ska dom då ha folk som kontrollerar att personer med rättighet att snoka inte snokar fel.
Det känns ju ganska motsägelsefullt.
Fas 3:
Detta är så sjukt löjligt så jag spricker!
Det finns ju inga ursäkter varför vår egen regering ska ha tillgång till mitt privatliv!
Vi har i alla år kunnat stämma någon för ärekränkning, att vårt privatliv har varit väldidt viktig del av vårt liv som vi vill skydda. Vad är då detta?
Jag säger inte välkommen in!
Och förresten tror dom verkligen att terroister sitter och skriver ner sin planer på bombattacker i mail?
Eller kanske chattar om det på Facebook?
Nää... Detta kan bara gå käpprätt åt Helvete.
Dom har den tillgång dom behöver för att skydda oss. Jag vill inte bli mer skyddad än var jag är idag, om jag fortfarande kan få lov att ha mitt privatliv intakt.
Jag vet att det kommer vara många som har 100 olika eller andra åskiter om den där lagen. Och jag försöker respektera allas. Men jag har verkligen kommit till sans med min egen åsikt efter lång eftertanke.
Så jag hoppas ni kan respektera min.
Marknaden av marknader!
Inget ställe som vi brukar bege oss till.
Men vi kan göra ett undantag för den stora marknaden alá Sjöbo!
Träffa massa männsikor som man inte träffat på evigheters evigheter...
Och stora inköp blev det också.
Såpbubblor till mig för jag var så rastlös.
Skoja om att man ska sysselsätta sig i oändlighet med såpbubblor.
Och man gör alla andra runt omrking sig lika glada.
Inget går upp mot en svärm såpbubblor när man är på dåligt humör!
Och alla mummsiga marknadskarameller!
Aj aj aj... Ruskigt dåliga för figuren, men det är ju bara en gång om året.
Inbillar jag mig i alla fall.
Hemmalagade smörkolor. Det är så vackert så jag kan gråta.
Philip köpte Spawn-tidningar. Hittade några gamla för riktigt bra pris.
Det är en superbra inspirationskälla, så det var ett givet inköp.
Lellky tittade på en t-shirt med texten: Analklåda.
Tyckte dock att den kunde bli lite osmaklig i vissa sammanhang, så tyvärr blev det inget inköp där.
Efter 2½ timme körde vi hem, väldigt nöjda med vår dag.
Köpte massa onyttig mat och for hem till oss.
Det knäcktes öl och Disney TP kom fram på bordet.
Det är alltid lika roligt och uppskattat!
Jag och Philip är champions när det kommer till det spelet.
Finns inte mycket vi inte vet om Disney.
Men våra motståndare låg bra till ändå.
Jag är riktigt imponerad!
Vid två körde jag våra vänner hem.
Tack för en riktigt lyckad dag!
Bubblor Bubblor Bubblor!
En gammal goding!
Den mest onyttiga mat jag kan laga själv, men ack vad gott det är!
GI - nördarna skulle få en hjärtattack om dom visste vad jag sysslade med.
Men vi var så hungriga, Bobbo, Philip och jag.
Och detta kunde inte gå mycket fortare!
Dagens recept:
Köttfärs i fransbröd med ost och tomat.
Kör en kryddig köttfärs.
Skär ur fransbrödet så det bildar en "skål".
I med färsen och lägg ost och tomat på toppen.
In i ugnen på 200 grader i cirka 10min.
KLART!
Bobbo vill ha mat NU!
Snart blir det mat!
En evig väntan...
Och med hundra olika anledningar.
Men mest för att jag har haft massor att utföra.
Jag har inte känt att datorn har varit något som lockat alls den senaste tiden...
Jag har dock saknat att skriva.
Så massa uppdatering på en och samma gång!
Divine Beauty
Fotade några häftiga himmelsbilder igår.
Här är några:
årets alla marknader har börjat!
Träffa folk som man inte brukar möta.
Äta hemmalagade karameller och titta bland gamla böcker och tidningar.
Fynd hittar man alltid, om inget annat trevligt sällskap.
Igår var jag och Anders på Kiviks marknad.
Vi hittade vars en ylletröja alá Lusekofte design.
Så härliga var dom!
Jag kommer aldrig mer frysa kan jag säga.
Sen satte vi oss vid branten och tittade på havet.
Filosoferade på världen frågor, om man ska åka till Norge eller inte.
Skaffa minihund och hur romantiskt man ska vara på sitt eget bröllop?
Efter två timmar åkte vi hem igen.
Jag hälpte honom att packa inför en vandring utanför Båstad som sin familj och vänner.
En hajk som ska ta 3 dagar att gå.
Sen ska dom tälta eller sova i vindskydd. Äta ur stormkök.
Snacka om att få frisk luft för en månad!
Det kommer vara så härligt kan jag tänka mig!
Det jag inte kan tänka mig är att dessa typer kommer överleva i naturen i så många dagar.
Anders är mer fåfäng än vad jag är!
Kan se honom framför mig när han inte fått duscha och myggorna börjar attackera!
Få dig själv på bättre tankar...
Är jag arg över världen och tycker att allt är så förbannat orättvist, så finns det något som alltid gör mig på bättre humör och det är denna bilden.
En liten kise som inte vet någonting om världen utan bara ser den för vad den är.
Tänker inte länge än vad som händer om ca. 2 min fram.
Om inget annat är den fruktansvärt söt och mitt hjärta stannar av förtjusnig.
Nya ögonskuggan som gav blåtira!
Jag brukar hitta ganska fina fynd i realådorna i vanlga fall och jag trodde jag hade gjort ett helt fantastiskt fynd denna gång också. Inne på Zara hade dom en låda med ögonskuggor för 39:- styck. Vilket fynd tänkte jag!
Som var i behov ny ögonskugga.
Hittade en som var delad i två med en pärlemovit skimmerskugga och en mörkbrun skugga med något lila skimmer i sig. Det var taget.
Men när jag dagen därpå skulle pröva min nya skugga fick jag en chock!
Den bruna skuggan var alldeles för lila och det såg ut som jag hade varit i slagsmål!
Fastän jag fyllde i färgen till max och arbetade med den blev det inte så mycket bättre.
Jag lade även den pärlemovita färgen som highlight inne vid ögat och under brynet för att minska ytan av den brun/lila nyansen. Till sist hade jag nog vant mig vid den hemska färgen och gav upp.
Jag var sen till ett möte så jag hade inte tid att göra om alltsammans.
Då var sommarrocken över för detta året.
Trött som ett as har jag varit. Det har regnar och varit sol om vartannat.
Men det var länge sen jag hade så här kul!
Mina kollergor har varit dom bästa.
Dom har förgyllt denna upplevelsen för mig.
Det har funnits så många underbara männsikor som gjort denna upplevelsen till den bästa.
Och alla band jag har fått se, även om jag jobbat samtidigt så har man ändå kunnat smyga sig till en konsert för att titta lite. I den ena grinden där jag stod vakt, hade jag fri sikt över stora scenen där Mustach spelade.
Och vilket ös det var!
Dom rockade nästan lika bra som på Hultsfred, men bara nästan...
När jag stod i grinden in till backstageområdet, fick jag höra i radion att dom inte hade hittat bandet Lillasyster än. Dom skulle ha soundcheckat för 40min sen! Då kommer en buss och stannar vid min grind. Det är Lillayster. Nu hade dom 30 min på sig att soundchecka och infinna på scenen!
Jag fick även stå i "diket" (utrymmet mellan scenen och publiken) under Lillasysters konsert.
Det var en upplevelse! Särskilt när hela bandet gick nere i diket flera gånger under konserten.
Dom kom och tog i hand med oss vakter efteråt och tackade för att vi hade klarat trycket.
Konserten hade spelats i det minsta tältet på hela festivalen för att ge en närmare känsla. Något dom inte hade tänkt på var att Lillasyster är mochpit-material, vilket utbröt kaos efter halva konserten. Men det klarade sig fint.
Vi fick bara(!) bära ut tre stycken under konsertens lopp.
Detta har varit en superrolig upplevelse.
Jag kanske borde satsa på vaktyrket på heltid?!
Mer färg!
När jag utbildade mig på Makeupstudion var det lätt att slänga på lite extra färg.
Varje dag var en lek med färg och form.
Och ingenting var för extremt!
Det kallas fashion.
Men nu när jag är tillbaka i min gråa vardag och det regnar ute, saknar jag all den där färgen. Den gjorde mig så otroligt glad och positiv. Var tog färgen vägen?!
Sommarrocken i Svedala!
Jag och Philip har gått vaktkurs för att kunna arbeta som security under festivalen.
Efter vi hade fått våra snygga tröjor och blivit utrustade med öronproppar och radio, så var det dax att ställa sig på sin plats.
Vädret var jättefint tilll en början, men bara efter en timme började det regna. Det var inte lite det regnade heller!
Det öste ner i säkert 2-3 timmar och sen var det timvis uppehåll.
Men med superhärliga kollegor så höll vi humöret uppe och trampade på.
Vi stod bara vid samma post i 1 timme sen var det dax att byta, vilket var härligt. det blev aldrig långtråkigt eller enformigt. Plus att man fick möta alla av våra 130(!) securitykollegor.
Festivalen har ca. 6000 besökare och vi är säkert 400 personer som jobbar där.
Och alla vill kramas!
Det är den största allmänna regeln under festivalen - Ni måste kramas!
Är det någon som ser trött eller nedstämd ut - Kramas!
Är det någon som är glad och vill dela med sig av glädjen - Kramas!
Är du hungrig - Kramas!
Vilken underbar regel!
Ikväll är det dax igen. Klockan 17 ska vi infinna oss på plats och stå på vår platser.
Kvällen kommer bli lång och vi kommer inte vara hemma förrän vid halv två inatt.
Benen är möra och fötterna ömmar. Men det är helt klart värt det!
Friend or foe?
Den täcker det den ska men är ändå så pass tunn så det inte täcker fräknarna.
Jag ser bara ut som en docka utan dem!
Men nu, efter ett år, börjar jag få massor av finnar av min foundation!
Hur gick detta till?
Om jag inte haft något problem tidigare, hur kan det då slå ut nu?
Någon som har haft liknanade problem?
Friend or foe?
Vårt brittiska besök.
Min familj har besök från England denna veckan.
Det är fyra stycken filurer som min far har lärt känna på alla sina golfturer.
Och just dessa träffade han under VM i Japan för två år sedan.
Vilka härliga människor!
Halva tiden förstår man inte vad de säger... Men när man väl fattar så håller man på att dö av skratt.
Och man måste passa sig för att prata gott om irländare...
3 av 4 är ursprungligen från Skottland, så det är inte uppskattat.
Så igår efter en lång dags golfande kom dom hem till mor och far för att äta middag.
Och ojoj vilken hålligång!
Idag ska vi flickor, alltså fruarna, åka på lite sigtseeing medans männen spelar ännu mer golf(!).
Det blir en sillamacka i Kåseberga och en tur till Ale stenar.
Sen in till Ystad där vi ska titta på klostret och kyrkan.
Och även göra lite seriös shopping!
En av golfarnas fruar shoppar bara i golfaffärer, för det är enda stället då hennes man inte vägrar att gå med.
Så hon behöver något annat än shorts med olika golfemblem på.
Förhoppningsvis har Ystad någonting vettigt att bjuda på, och jag hoppas så klart att de kommer tillbaka och hälsar på.
Jag är väldigt facinerad av en speciell golfare. För det första är han blind.
För det andra har han träffat både drottning Elisabeth och Sean Connery!
Han blir inbjuden över hela världen att träffa kända personer som är imponerade av hans unika golfande.
Det roliga är att han ofta piskar min pappa på fingrarna och han är ju fullt seende.
Snacka om att bränna kanterna på självförtroendet.
Shoppingtur i Malmö!
Väl på tåget kom jag på hur lycklig är som har körkort.
Tyvärr hade Philip tagit bilen till jobbet, annars hade hellre kört än satt mig på tåget.
Barn som skriker, gamla gubbar som snarkar. Varmt som helvetet.
Kom fram gjorde vi alla fall.
Vi började att gå i en underklädes butik mittemot Hipp. Tyvärr kommer jag inte på vad den heter, men dom hade superfina underkläder. Dock fick man betala lite extra för en Calvin Klein - BH men det var det värt.
Den satt precis som den skulle.
Linda som har större byst fick 2st bh som gjorde under för hennes siluett.
Något som man inte kan hitta på H&M.
Sen bar det av till en underbar skoraffär som ligger lite gömd på en bakgata, som hade 70% off på alla skor!
Mina ögon tindrade. Dessa vackra skor!
Jag har köpt massa skor i den här affären innan och vet att man aldrig blir besviken att gå in där.
Efter en islatte på Espresso House på Lilla torg gick vi på Zara.
Det är helt klart en av mina favoritaffärer.
Och inte nog med det hade dom 50% i nästan hela affären!
Oj, vilken dröm!
Linda som aldrig varit där inne fick sig en underbar shock. Hon fick inte nog!
Efter en 3 timmar lång shoppingspree bar det av med tåget hem igen.
En mycket väl spenderad dag i mina ögon.
Horton hears a Who!
Häromkvällen, efter en god middag, skulle Phillip, Bobbo och jag slå oss ner för att se film.
Jag har länge velat "Horton - Hears a Who!".
För cirka en månad sedan såg jag en intervju på Oprah med rösterna till figurerna; Jim Carrey, Steve Carell och Carol Burnett. Och jag fastnade direkt!
Klart det är teknad film vilket automatiskt innebär att jag kommer se den, men denna var något annat.
Det underbara var när vi såg den var vi alla tre så vädigt trötta och så fnissiga!
Vi satt och fnissade hela filmen egenom som ett par 5 åringar!
Filmen får en 5:a av mig utan problem!
Den är så värd att se!
Men jag rekommenderar ju så klart att ni ser den på engelska. För när man hör Jim Carreys röst och hur Horton rör sig så kan man se så många likheter. Nästan så man det är skrämmande!
Jag hittade direkt min favorit!
En liten gul fluffig gris/marsvin vid namn Katie.
Hon är den där skumma figuren som dyker upp vid jämna mellanrum i filmen, och gör himla underliga saker. Hon är så bedårande, även hon kan vara lite creepy i mellanåt.
Är hon inte för söt?
Dagens fniss!
Det fick i alla fall mig att titta en extra gång!
Lördagens otroliga fest!
Köttet låg på grillen och en sommardrink i handen.
Solen sken och alla var glada.
Vi var ett 20-tal vänner som samlats i Bobbos trädgård på långbord.
Jag hade jobbat hela dagen med pastasallad, potatissallad och massa såser.
Oj vad alla åt!
Efter hand smög sig alla flaskorna fram och det blandades drinkar hej vildt.
Vi mixade färsk melon, jordgubbar och hallon, friskt och underbart.
Något som jag nu har fastnat för är Mintuu och chokladmjölk!
En lurig drink som bara slinker ner.
Och för oss chokladälskare är det en riktig fuling!
Klassikern Gin och tonic blev det några och shot med Tequilla Rose.
Det var ingen som var nykter.
När det började närma sig midnatt begav vi oss ut för att skaka lite gump.
Vi dansade hela natten och begav oss hem när solen började gå upp.
Gud va roligt vi hade!
Som tur var fick vi skjuts hem, för de högklackade skorna jag hade på mig börja så smått att ge bivärkningar...
Det var en superrolig kväll och tack till alla som gjorde den så speciell!
Ikväll smäller det!
Solen skiner och det är så varmt.
Nästan alla gästerna har kommit och bålet har redan gjort mig lagom lycklig.
Snart ska vi starta grillen och sjunga så vackert.
I natt bär det nog av till ett uteställe i stan...
Har intevarit där och skakat rumpan på säkert 3 månader.
Det ska bli riktigt roligt.
Få träffa alla som man aldrig träffar annars.
Och få svänga på svansen lite...
Ha en mycket trevlig kväll mina vänner!
(Foton på kvällens sminkning kommer då också!)
Sålt själen för pengar?
Nervös och spänd som en litet barn på julafton, fick jag för några dagar sedan höra två av Slipknots nya låtar.
Jag lyssnade och lyssnade... Men det kom inte.
Det kom ingen wow-effekt!
Det kom ingen rysning längs ryggraden. Inga piggar på armarna.
Bara ett litet nickade.
Låtarna var inte dåliga på något vis i världen.
Men det var inte det där... Det där speciella.
Ingen slipknot-känsla.
Jag hör klart och tydligt Corey's underbara röst och Mick's hårda riff.
Jag hör alla dom andra medlemmarna göra det dom är bäst på.
Men ändå bryter det sig inte ut.
Inget kaos. Inget oväntat.
Har dom blivit kommersiella?
Har dom sålt själen för pengar?
Vad hände?
Jag tyckte att Subliminal Verses var bra, fastän Iowa var så klart bäst.
Subliminal var annorlunda och mer gung. Plus att de lugnade låtarna hade de lyckats otroligt bra med.
Det fanns ju inte ruskigt många lugna låtar på Iowa. (Typ1!)
Slipknot är så klart inget balladband. Men de vet vad vet sysslar med.
Och kan göra all sorts musik, och det kommer alltid blir bra.
Men detta var ett nederlag.
Och det gör ont in i själen att säga det. För grabbarna ligger mig mycket varmt om hjärtat.
Det vet ni som känner mig, att jag skulle aldrig välj att gå på någon annan konsert om Slipknot spelade samma kväll.
Corey är min gud och kommer förbli.
Hoppas bara inte att detta är slutet?
Har de redan tröttnat?
Coreys nya mask.
Jag tyckte den förra var ful, men denna är ännu värre.
Jag saknar min Corey.
"Herr Larsson kan inte reglementet"
Jag har småbörjat på mitt nya jobb.
Som målarassistent.
Det ska bli riktigt kul måste jag säga.
Igår kväll var jag med Bobbo och målade taket i en lägenhet.
Och innan man får in snitsen på det där, så blev jag alldeles prickig!
Färg på armarna och i håret. Mycket vackert.
Men fint blev det!
Ser ut som en helt annat lägenhet nu.
Idag var jag tillbaka och städade några hus.
Ett jumbohus i Abbekås och ett superäckligt hus i Vallösa.
Det har varit varmt och klibbigt för att säga det med snälla ord.
Men tiden bara rann iväg och jag var snart hemma igen kändes det som.
Hoppades på att jag skulle få åka en sväng ner till stranden idag men det blev inget med det. Anders var tvungen att tvätta eftersom han inte hade ett rent plagg kvar i garderoben. Plus så blåser det för mycket.
Jag pallar inte ligga på stranden när det blåser kallt och man har mer sand än nödvändigt överallt!
Så jag städadae här hemma också, när jag kom hem.
Känner mig så duktig!
Ska träffa Bobbo ikväll för att handla till grillfesten på lördag.
Det ska bli så mysigt!
Jag har planerat att ha värsta drinkkvällen. Så jag har laddat upp med olika frukter och en mixer plus gin, rom och vodka och massor av extra tillbehör!
Vi ska göra drinkar på riktigt.
Det finns inget bättre än en varmt sommarkväll med vännerna och en massa goda sommardrinkar.
Det är nästan som man blir tårögd.
VI håller tummarna på underbart väder på lördag!
Sol, sol mera sol!
Solen och värmen är tillbaka!
I alla fall i lilla Ystad.
Så denna dag spenderade jag och "De Tre Bröderna" på stranden.
Min första stranddag i Sverige detta året.
Vilken premiär!
Efter 3 timmar kurrade det i våra magar, så vi körde in till stan och käkade oss varsin god macka. Det finns ett underbart ställe i Ystad som serverar supergoda mackor. Och ett mack-freak som jag är, så går jag dit ofta.
Det enda stället i stan som har sett det underbara charmen i alfa groddar!
Jag älskar groddar!
Kan inte blir bättre!
När vi fått mat i magen promenerade vi på stadens gator. Kikade lite i affärer och filosoferade.
Sen bar det hem igen.
Spelade några rundor på Guitar Hero tills Philip kom hem.
Sopskåpet var överfyllt med burkar, så jag packade bilen och körde till Willys för att panta.
Efter långt och länge hade pantat massor va bukar fick jag ut kvittot och fann med min förvåning att jag inte hade fått några pengar! 110st burkar och INTE ETT ÖRE TILL MIG!
Då gick det upp för mig att tysklandsimporten var ett faktum.
Snopen satte jag mig i bilen och körde hem igen...
Något att leva efter.
Det kan vara allt från evig kärlek till evig otur.
Ofta finns det inget vettigt bakom dem och inget stor mening med dem heller.
Men ibland... bara ibland så kommer det ett brev som får mig att haja till.
Det kom ett idag av detta exemplar.
Inte för att jag kommer skicka det vidare, men det fanns några kloka ord i det som finns mig att tänka.
Kanske några livsord som man kan tänka på i sin vardag.
Här är några av dem:
1. "Tro inte på allt du hör, spendera inte allt du får och sov inte så mycket som du skulle vilja... "
2. "Tala långsamt men tänk snabbt... "
3. "Le när du svarar i telefon, den som ringer hör att du ler"
4. "Tro på människor, men lås alltid din bil..."
5. "Om du tjänar mycket pengar, placera dem för att hjälpa andra medan de fortfarande lever... "
6. "När du blir gammal minns det som varit, då kan du njuta av det en andra gång... "
7. "Öppna din famn för ombyten/förändringar,
men släpp inte på dina värderingar..."
Visst tänker man lite extra på sig själv och hur vardagen ser ut?
Att man lämna sin sittplats åt damen på bussen.
Att inte ignorera barnen som vill sälja dig en majblomma.
Att vara tålmodig åt den nya killen i kasan.
Så himla lätt... Så himla enkelt.
Och det gör så mycket på sig!
Jag hade faktiskt ett sådant "moment" för ca. en månad sedan.
Vi stod på centralstationen i Malmö efter vi hade kommit hem från Hultsfred.
Jag hade mer eller mindre hållit mig hela vägen och var tvungen att gå på toa.
På toaletten tar dom 5kr för ett toabesök.
Framför mig i kassan stod en japansk kille. Han hade precis kommit dit efter ha landat på Kastrup.
Och uppenbarligen var otroligt kissnödig. Men han hade ingen växel.
Han hade svenska pengar men bara i stora valörer.
Tjejen i kassan frågade om han hade danska mynt eller några andra mynt.
Det hade han inte. Han hade precis landat från Japan.
Så han blev nekad att få lov att gå på toa.
Jag som hade en tia i min hand erbjöd så klart att betala för killens toabesök.
Och han blev så glad.
Det kändes verkligen som en god gärning.
Något så litet gjorde någon annan så glad.
Lillasyster och jag på stranden.
Och i med det var fint väder, så drog vi ner på stranden.
Dock blåste det alldeles för många sekundmeter!
Svårt att hålla en pose när man har två ton sand i ögonen och håret spretar åt alla håll!
Jaja... men det gick ganska bra.
Sen fick jag ha fotoskola med syster yster.
Hon stod där med min systemkamera i handen och såg allmänt vilsen ut.
Och så fick jag stå modell.
Till sist fick hon in klämmen på det och tryckte att riktigt bra bilder måste jag säga.
Har jag kanske odlat fram en ny fototalang i släkten?
Här är några kort från gårdagens fototsession:
Nya bilder från min favoritfotograf
Hans namn är återigen Lithiumpicnic och kan hittas på Deviantart.com.
I vanliga fall brukar flickorna ha ascoola sminkningar och ha designers plagg på sig.
Men denna gången är flickan lädd med någonting annat.
Tatueringar.
Och hon ser verkligen påklädd ut!
Jag gillar bilden för den är så smakfull men ändå otroligt sexig.
Ni vet; Naket fast med stil.
Vad tycker ni själva?
Var finns alla mina tankar?
Det finns så mycket jag vill göra!
Så många olika idéer. Så många olika färger.
Det är en lägenhet som har tusen möjligheter, vilket ger min fantasi fritt spelrum.
Det är allt från vaser och ljus till möbler och fototapet.
Jag vill verkligen göra minst en fototapet, av något av mina foton som jag har tagit.
Det skulle varit så speciellt.
Och det är ju inga större summor i jämnförelse att tapetsera med "vanlig" tapet.
Bara det att jag får tapeter till en helt vägg, nu får jag bara en våd.
Det hade varit roligt att kunna utrycka sin konst på ett sådant storslaget sätt.
Konst blir bara bättre ju större det är, i min mening.
Det ger bara större intryck och känsla när det kommer upp i större dimensioner.
Därför slutade jag måla små tavlor typ 15X20 mått och bytte till 200X150 mått!
Och det är ju mycket roligare att måla om inget annat.
Jag hoppas verkligen lägenheten blir allt jag drömt/fantiserat om.
Det kan väl inte gå fel?
GRATTIS PAPPA!
Det är ju hans födelsedag!
Stort grattis på din dag!
(Du trodde väl inte jag skulle ta den bästa bilden på dig heller?!)
Vad kan göra dig riktigt glad?
Sätta på deras skiva i bilen när jag är sur eller trött gör susen.
Jag blir pigg och glad på ett ögonblick!
Värsta depressionskuren.
Flogging Molly uppträdde på Hultsfred 2007 och det var ett himla ös!
Marken gav vika! Jag lovar!
Det var otroligt obehagligt att sitta ner för du satt inte stilla...
Denna sortens musik är så grymt underskattad.
Mer irish åt folket!
(Och så ger vi alla en tanke till Vicke också!)
