En underbar helg!
I lördags var jag inne om på mitt nya jobb i Malmö, för att provsminka en tjej inför min nya chef.
(Som dom säger, man ska provköra bilen innan man köper den! Anatgligen gick hon under samma teori.)
Och när jag efter en halvtimme hade lyckats imponera ganska bra på min nya chef, kunde jag pusta ut och börja njuta av helgen på riktigt.
Körde in om Mobilia när jag ändå var i storstan och handlade två tröjor till min kära far, eftersom det var Fars dag igår.
När jag kom hem diskade jag undan lite och snyggade till där hemma. Satte mig i soffan med ett glas vin.
Så härligt.
Inte långt därefter kom Carro förbi. Tjejen som lämnade trygga Ystad för storstaden vimmel.
Och hon hade sin bedårande lille Quinton med sig!
Så en liten runda med Quintonini i parken, sen blev det soffan alla 3 med vin och tillfälle att skvallra som flickor gör bäst.
Bara ett tag senare dyker först Bobbo upp och strax därpå Lellky.
"Ja... Då var det fullt i vår lilla kollektiv", som Carro uttryckte sig.
När klockan närmade sig 9 snåret fick vi nog av soffan och begav oss till närmate pub, nämligen Kings Head.
"Skönt att komma ut och bara ta en öl" som det hette.
Jo, efter den där 4 ölen och klockan började närma sig 01.00 kände vi oss fortfarande på hugget.
En sväng bort till korvkiosken, där jag träffade vår kära bagare från Kåseberga som hade rymt från sjukhuset (där han befann sig pga matförgitning!) för han orkade inte ligga kvar. Så därför gick han till Sibyllakiosken för att ta sig en flottig hamburgare...
När klockan var 2 insåg vi att det var dax att bege sig hemåt.
Så vi sa förväl och traskade alla på varsitt håll.
Söndagen innehöll inte ruskigt mycket. Eftersom det var tråkigt väder befann vi oss mest inomhus.
Liggandes i vågrätt läge, aka soffläge, och tittade på dumburken.
Bobbo o Lellky kom förståss över och höll mig sällskap.
På kvällen begav jag mig till mina kära föräldrar för Fars dag middag.
Mumsigt med mammas råddjurgryta!
Den har man saknat!
En underbar helg som gick alldeles för fort!
Min nya kompis!
På Lagerhaus hittade jag denna söta olja/vinöger pingvin!
Visst är han bedårande?
Utmanad!
Så här går det till:
*Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.
*Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.
*Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.
*Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.
1. Jag är ett fantatiskt galet Dinseyfan! Har sett alla teckande filmer som Disney har gett ut.
2. Jag är en hårdorck/metaltjej ut i fingerspetsarna. Ju hårdare desto bättre.
3. Skulle gärna vilja flytta till NY, fastän jag aldrig varit där.
4. Jag är förlovad sedan 4 år tillbaka.
5. Kommer ihåg allt onödigt som finns att veta; tex att isbjörnar är vänsterhänta eller att svanar oftast är homosexuella.
6. Tränar boxning 2 dagar i veckan för världsmästaren Armand Krajnc.
7. Jag levde livet i Spanien under en hel sommar som 14 åring.
Jag utmanar:
Vision400.blogg.se
Badbomben.blogspot.com
Doohs.blogg.se
Juhlin.blogg.se
Onkelmaanz.blogg.se
Lilllili.blogg.se
(Ursäkta att jag inte lyckades länka mina utmande, men blogg.se ville göra livet otroligt svårt för mig idag!)
Återkommande favoriter!
När burken är slut går jag ut och letar upp någon annan som verkar intressant!
Det finns ju så mycket att prova där ute!
Det beror inte på att jag är missnöjd med den förra produkten, för jag använder ju den tills burken är renad!
Men jag har verkligen fastnat för 2 produkter som alltid återkommer.
Den ena är ansiktiskrämen från Oliv, med ekologisk jungfruolivolja.
Jag har provat både deras dag- och nattcreme, men kommit fram till att dagcremen är lite fetare och lenare, vilket min hud behöver nu i höstmörket. Även alltid efter en dusch (eller jag tvättat av mig sminket) drar jag på en omgång Oliv's dagcreme och jag känner mig som ny!
Nattkrämen använde jag i sommras för den är lite tunnare, vilket var lagom i värmen så man inte svettades hudkräm resten av dagen.
Den andra återkommande favoriten är Telescopic från L'oreal.
Jag brukar skifta mascara varje gång den tar slut, men denna kan jag verkligen inte leva utan!
Jag har även Isabell Kristensen's dream- mascara som en favorit, för den ger mjukare och naturliga look.
Men oftast vill jag ha mycket fransar och det ska verkligen synas!
Telescopic gör just det för mig.
När man väl har provat den sortens borste, kan man inte leva utan den!
Jag har aldrig haft så snygga fransar någonsin.
en kylig dag.
När problemen hopar sig är det mycket lättare att gå och lägga sig på stranden i solen och glömma.
Ligga där och filosofera. annars kan man grabba tag i en vän och ta en lång promenead i skogen.
För när det är sommar och vackert väder kan man inte prata om jobbiga saker, utan när man strövar förbi en vacker dunge eller en svärm med fjärilar känns alla problem som bortblåsta.
Man känner solen mot huden och det luktar så där gott som sommaren gör.
Jag saknar sommaren just nu...
Även om jag verkligen är en vår/höst människa, gillar egentligen inte när det är så där jobbigt varmt och klistrigt, så saknar jag lättnaden av sommar. Inga tunga kläder, solljus som värmer ända in i själen, fåglkvitter vart man än går.
Just nu är livet lite struligare och jag vill inte gå ut och gå av mig problemen för det är kallt.
Ingenting känns så där motiverande. En söndagseftermiddag med en orolig själ...
Önskar att våren var här. Se gräset bli grönare och knopparna på träden.
Det gör mig glad och motiverad till allt vad livet kan erbjuda!
Ingenting är omöjligt. Det finns inga gränser, för solen är ju framme!
Just nu kan jag bara längta till julen då jag kan få pynta hela lägenheten i vackra glimmade dekorationer.
Känns doften från granen och alla dom tända ljusen.
Apelsiner med nejlikor i fönstren och kanelstänger i köket.
Livet har kanske mer att erbjuda där i kylan i alla fall.
Det snöade idag!
Joo alltså jag vet hur snö kommer till, men helt ärligt, det är slutet av oktober och det snöar i Skåne!
Det händer inte ens på julafton!
Jag hade inte alls varit lika chockad om det snörade i norrland liksom... Men skåne?
Kom Gud ihåg att skåningar kan gilla snö också?
Lite angående träningen igår...
Som vanligt tränar vi måndagar och onsdagar, och igår var inget undantag.
Något som verkade annorlunda nere i boxningslokalen... Vi var det gamla vanliga gänget som var där, men det var många nya också. Och två av de nya tjejerna kände jag mycket väl igen...
Det var två tjejer som jag hade gått i högstadiet med.
Båda två var mycket " fina i kanten" och duktiga på att mobba resten av skolan som inte dög.
Må det låta småarktigt, men jag såg min chans att visa att i vår boxningslokal var det inte dom som skulle bossa, utan nu var dom nybörjare och längst ner i näringskedjan.
Redan innan träningen verkade dom väldigt nervösa och osäkra på sig själva, vilket kunde sniffas på meters avstånd.
Jag kände mig, för en gångs skull. lugn. Detta skulle bli så bra...
Och mycket riktigt, när vi satte igång hörde jag ett jävla gnällande från våra nybörjare. De klarade inte ens uppvärmningen.
I med det var Armand Krajnc själv som tränade, fick våra nybörjare jobba lika hårt som oss andra.
Han parade ihop den ena tjejen med mig och den andra tillsammans med min sambo, Philip.
Philip har blivit riktigt duktig och håller ibland i vissa delar av träningen.
Så vi skulle få dom att jobba.
Så vi, två paren, stod uppe i ringen och tränade medan de andra var på golvet.
Det sätter pressen lite högre för man hela tiden är i fokus.
I slutet på träningen var dom så trötta att dom gjorde nästan inget på den sista övningen.
Så jag och en annan tjej, som också varit där ett tag, fick träna lite närkamp med Armand i ringen.
Så nybörjarna fick vila.
Detta var en personlig vinst för mig.
I med jag har varit så mobbad i min uppväxt, kunde jag få känna mig riktigt stolt.
Jag skulle aldrig få för mig att strycka ner någon annan för att mitt ego skulle få glänsa, men det kändes ändå fruktansvärt härligt!
Då jag känner mig vuxen sen många år tillbaka, må detta låta ytterst barnsligt i min öron.
Men jag tror det var nödvändigt för mig personligen.
De här två tjejerna kände sig säkert inte mobbade eller förtryckta, som dom fick andra tjejer att känna sig under skoltiden, men jag kände ändå vinst.
Jag kände mig stolt över mig själv och vem jag har blivit.
Alla älskar väl mat?
Inte minst vad jag ska ha till middag varje dag utan även tills på lördag, då jag ska ha en försenad inflyttning/födelsedagsfest för hela tjocka släkten.
Maten gör så mycket på sig på ett kalas tycker jag.
Särskilt denna gången då det blir första gången de kommer och hälsar på!
Det ska vara "mingel-mat" i med jag har inte plats till alla att sitta samtigt, i alla fall inte vid ett bord.
Därför krävs det lite extra huvudbry för att saker och ting ska gå ihop.
Jag hade tänkt att servera:
- Rökta räkor med citron aioli.
- Tapas med pesto.
- Ostbricka med kex.
- Exotsikt fruktfat.
Till efterrätt blir det så klart hemmalagad choklad- och jordgubbstårta och kaffe.
Det kan kanske vara något för herrskapet?
När vi ändå har temat mat uppe tänkte ge er lite middagtips som jag har snubblat över den senaste veckan.
Jag brukar ta mig tid att gå egenom alla reklamblad för att se vad för roligt man kan hitta i matbutikerna.
Inte bara hitta det billigare utan även udda saker.
Som häromdagen då jag hittade hajfilé till en ypperligt pris!
Jag har aldrig testat haj och aldrig tillagat det heller för den delen.
Men man måste prova!
Panerad Hajfilé med kokt potatis och senap-och pestosås!
- Panera fisken i ströbröd och ägg, stek på järnet.
- Koka vanlig mjölig potatis.
- Blanda dijonsenap med grön pesto.
- Blanda i creme fraich, salt, peppar, vitlök och jungfu olivolja efter smak.
Ett annat väldigt enkelt recept gjorde vi bara för att kycklingen var så billig.
Men så ville jag hitta på något annorlunda, så detta kom jag på:
Honungs- och Citron marinerad kyckling med röd potatis och rödvinssås.
- Stek kycklingen i olja till den fått färg. Tillsätt salt och peppar.
- Lägg kycklingen i en eldfast form med olja, honung, rivet citronskal och skivade morötter.
- Och in i ugnen!
- Koka röd potatis. (Den är mild men smakrik potatis. Fräsch som nypotatis även på vintern.)
När den är färdigkokad strö smör och flingsalt över potatisen. Det framhäver smaken!
- Koka upp vanlig rödvinssås på pulver.
- Om man vill göra något extra, kan man ta stora skivor surdegsbröd och steka i olja och flingsalt.
Det ger mycket smak till hela rätten.
Hoppas det är någon som kanske provar på mina rätter!
Jag hoppas jag kommer skriva ner fler recept till er!
Smaklig måltid!
A tribute to Skåne.
Det fick mig att le och verkligen tänka efter... Skåningar är verklgen ett eget folkslag inom Sveriges gränser!
Vi har vårt eget språk, vi har vårt eget tankesätt och vi tycker att skåne är det bästa delen av Sverige någonsin!
Haha!
Här kommer några väldigt sanna sanningar om skåningar:
- Flaggan är gul och RÖD, inte blå.
- Du känner dig "hemma igen" när du landar på Kastrup efter en utlandsresa
- Du skickar din nya icke-skånska arbetskollega till bageriet för att köpa fyra "fubickar" till avdelningsfikan...
- Du aldrig gör bort dig vid biljardspel i Danmark genom att skrika "Boll i hand", du känner redan någon som har gjort det.
- Du inte fattar varför folk åker till fjällen, alperna ligger lika nära och backarna är dubbelt så långa.
- Du skrattar åt Björne, eftersom han och Snigel aldrig skulle ha en chans mot Bamse og Kylling.
- Du får något drömskt i blicken när någon utbrister "Undrar hur det hade varit i Skåne om vi tillhört Danmark?".
- Köpenhamn är det första du tänker på när någon säger huvudstad.
- Du inte börjar gråta för att systemet är stängt, för på andra sidan Öresund är det alltid öppet.
- Allt ovanför Hallansåsen är Norrland.
Några skånska uttryck:
- Du vet att ålarens och kålhuvvu ska ses som förolämpning och inte alls handlar om mat
- En kraftigt berusad människa är "dyng rag" och denna person tilltalar dig med orden "Va fan glor du på, ska du ha po flabben"
- Du kastar inte en boll, utan huttar bollen.
- Han/hon inte är fräsch utan grann!
- Du har skallebank och inte huvudvärk.
Du som liden va en knuda, inte pojke.
Du är bugasprängd och inte mätt.
Ni lekte pjätt när ni var små.
- Du beställer en "cocka" i stället för en "cola"
- Du kallar choklad drycken pucko før 08:a
- Rullebör är ett måste för din trädgård.
- Du vet att päror inte betyder päron
- Du säger snydelase istället för en näsduk eller lase istället för trasa.
Tattoomässan!
Har ju glömt att berätta om Tattoomässan som varit för någon helg sedan!
Vi var fyra stycken vänner som åkte in till Malmö i fredagseftermiddag. Först gick vi på Mando, en helt underbar restaurang som uppenbarligen våra vänner missat!
En helt fantastisk middag och en flaska vin senare begav vi oss till Amiralen för att avnjuta riktig konst.
När vi kommer innanför dörrarna (Och har betalt det hutlösa priset på 150kr i inträde!) känner man lukten.
Den där speciella tatueringslukten. Jag känner mig som hemma.
Även om jag inte är tatuerad själv än, så har jag redan som liten varit med min pappa hos tatueraren.
På äldre dar har jag följt med alla mina vänner och pojkvänner, för jag känner mig som hemma och jag trivs så bra.
Folk känner nog sig säkra med mig framför sig i stolen. Kan tänka mig att det är grymt nervöst att ta steget att sätta sig och verkligen göra en tatuering.
Det är ett stort steg.
I hallen på mässan var de tatuerare samlade från alla världens hörn!
Kroatien, Japan, USA, Spanien, Island, Norge, Danmark och Sverige så klart, alla med sina egna stilar och talanger.
Det var helt underbart att traska runt på mässan och bara få titta på alla dessa konstnärers verk.
Vissa av dom gick till och med mitt ibland oss!
Jag själv var mer intresserad en ny sorts piercningmetod. Så jag begav mig till de få utställare med piercare.
Jag hittade faktiskt min "alldeles egna piercare" eller den killen som har gjort mina senaste tre piercningar.
Och han var faktiskt den enda i södra Sverige (Skåne alltså...) som utförde denna sorts piercning.
Jag har varit så sugen att göra den ända sen jag såg det i en tysk tatueringstidning. (Underbart med tyska tidningar för dom vet inte vad censur är! + Att dom provar på allt.)
Min underbara piercare försäkrade mig om alla risker men även många fördelar att göra ett sådant smycke. Uppenbarligen var den mindre skadligt och man löpte mindre risk för infektion och allergi. Och jag, som trotts min allvarliga allergi mot nickel, måste vara 100 % säker på att jag inte kommer förgifta mig själv i processen!
Men det skulle inte vara några som helst problem, vilket gör mig väldigt glad!
Dock är metoden mycket dyrare än en vanlig piercning, men den kan det verkligen vara värt om den är säkrare för min kropp.
Jag måste nu nämna att den söndertatuerade killen, alias Lizardman, var särskild gäst på mässan.
Han är killen som tatuerat sig alldeles grön och fjällig i hela ansiktet och största delen på kroppen. Han har även låtit klyva sin tunga, lagt implantat i ögonbrynen och slipat sina tänder spetsiga, för att få ett mer "ormlikt" utseende.
När jag hade stått och tittat på honom ett tag så slog det mig, nästan som en chock, killen kan fan inte gå hem och tvätta av sig sen!
Vad gör han när han inte tycker att grönt är så fint längre?
Han har alltså permanent gjort sin hy grön... Och vi är rädda att vi inte ska kunna få jobb om man tatuerar sig på underarmarna!
Skrämmande galet.
"Inte hur bra du är utan hur bra du vill bli."
Bokrean är i full gång och det är en helt underbar tid för mig. Det finns så mycket titlar och böcker som jag aldrig har hört talas om som kommer upp på borden, med sin snygga 70% rabatt-klistermärke.
Igår strövade jag runt på Åhlens för att se efter ett snyggt duschdraperi till lägenheten, men fastande i alla bokhögar. Det fanns ingen återvändo helt enkelt.
En bok som jag fastnade djupt för var "Inte hur bra du är utan hur bar du vill bli" skriven av Paul Arden. Jag kände att jag behövde mig en bok som denna. Något som skulle peppa mig att göra bättre och ge tillbaka gnistan att lyckas.
Jag har inte nått världens ände.
När jag väl hade börjat läsa kunde jag inte sluta. Jag sträckläste boken den eftermiddagen.
Författaren skriver om skräcken hos dagens människor, skräcken av att inte vara bäst.
För att om man är bäst, så kan man inte misslyckas. Right?
"Påtagligt få av de rika och mäktiga är särskilt begåvade, välutbildade, charmiga eller snygga.
De blev rika och mäktiga för att de ville bli just det."
Han jämför också skolutbildning och att vara lärd.
Det man lär sig i skolan är fakta, allmänt känd fakta. Uppgiften man har i skolan är att samla dessa fakta, lägga dom på minnet. Ju mer du kommer ihåg desto bättre betyg får du.
Enkelt för vissa, svårare för andra.
Det betyder inte att visa är dummare än andra, men de är kanske inte lika intresserade av ren fakta, utan det är kanske läraren som misslyckats som inte kunde väcka deras fantasi.
Paul Arden skriver om grundprinciperna för att lyckas, är många till antalet och man känner igen sig i många utav dem. Vissa av dem är rena aha-upplevelser.
Så här beskriver Mr. Arden några av grundprinciperna:
- Drivkraft - Det är 75% av jobbet. Saknar du det får du vara väldigt trevlig istället.
- Jaga inte beröm. Sök kritik - Det är lätt att fråga någon vad de tycker om ditt arbete, de kommer så klart berömma dig för det du gjorde bra. Men det som inte är lika bra, nämns aldrig. Fråga därför "Vad kan jag ha gjort bättre?" eller "Vad är det som fattas" och det är större chans att du kommer få ett sanningsenligt kritikiskt svar.
- Det är mitt fel - Det lönar sig aldrig för ditt eget arbete att skylla på andra. Ta istället hela ansvaret och lär dig något från det.
- Du äger inte dina idéer - Dela med dig av vad du kan och du får ännu mer tillbaka.
- Vänta inte på nästa tillfälle. Detta är tillfället - Om du hela tiden går och väntar på det "rätta" tillfället kommer många bra chanser glida förbi. Ta varje chans som den vore på fullaste allvar.
- Överdriv det positiva.- Vad är det som gör din produkt bättre än alla andras? Tex. om du har en häst som kan hoppa över ett dike, vem säger att den inte kan hoppa över Grand Canyon?
- Undvik det negativa - Tala inte illa om dina konkurrenter. Det är sannolikt bättre reklam för dem än för dig.
Författaren skriver också om hur viktigt det är med misslyckanden. Att aldrig tro att du har rätt och alla andra har fel. Att få sparken betyder inte att det är du som misslyckats, och världen kommer inte gå under. Ibland kan en avskedan båda i något gott.
"Att få sparken betyder ofta att du har kommit på kant med ditt företag. Det betyder att jobbet inte passar dig. Jag har fått sparken tre gånger och varje gång har min karriär tagit ett kliv framåt. Förr i tiden var det ett minus i ett CV eller meritförteckning att få sparken. Numera betraktas den som en tillgång efter som det kan visa på initiativförmåga."
Detta är en bok som alla borde läsa för att känna ro i kroppen.
Jag kände mig grymt uppskattad och speciell. Jag är unik och ingenting är för sent.
Jag kan om jag vill, jag ska bara veta åt vilket håll jag ska vända mig.
Ilsken...
Det ska vara så lätt att skaffa sig internet, men som sagt innan, det är lättare att boka hjärnkirurgi än att få bredband i min lägenhet! Jag blir så trött...
Fick alla grejer hemskickade fortare än vad jag trodde, (vilket är ett gott tecken!) sen kom det hem en kille som klippte i några sladdar och sa "Nu ska du kunna installera det och allt ska funka."
Fan heller det gjorde!
Ringde upp till Bredbandbolaget och bad dom kolla via sin dator. Dom kunde inte hitta oss att vi ens var uppkopplade mot deras nät.
Nähä... Så dom skickade den stackars el-killen en gång till. Denna gången skulle det funka.
Nix... Inte ett skit fungerade!
Ringde till Bredbandbolaget igen... (Nu måttligt irriterad!)
Nu var det fel på modemet... Vi måste köra till Malmö (alltså 6mil!) för att hämta ett nytt!
Jag kan inte förstå mig på hur dom tänker!
Om jag betalar dyra pengar för deras produkter, så ska dom väl fungera!
Och om dom nu, mot all förmodan, inte skulle fingera, då får man ju visa lite servicekänsla!
Jag hoppas, för deras eget bästa, att skiten fungerar efter helgen annars vet jag inte vad jag tar mig till!
Nu kommer jag inte vara snäll och förstående längre.
Man måste ju kunna få kräva lite!?
Eller hur?
Ett år äldre och hur mycket visare?
- Jag har blivit sambo (på riktigt!)
- Förverkligat min dröm att bli makeupartist
- Rest utomlands tillsammans med min familj
- Byggt en fotostudio
- Åkt till Hulstfred för 3:e året i rad
Inte illa alls.
Men har jag blivit visare under årets lopp?
Mjo... det skulle jag nog påstå.
Att flytta hemifrån och känna av att åldern har satt sina spår, måste ju räknas som att jag nog blivit visare. Eller i alla fall mer medveten.
Jag tycker det är roligt att bli äldre.
Det känns som om jag växer ikapp men egen ålder. För jag känner mig inte som de ynka 21 jag har uppnått.
Den här kvinnan har varit med om massor av saker! Jag borde ju vara minst 25 vid detta laget!
Det är väl bara tur kanske att jag har 4 år att inte göra ett dugg på... Så hinner jag ikapp mig själv och min ålder.
Jag ser det på Philip, jag ser det på mina vänner, jag ser det på mig själv.
Jo visst har vi blivit äldre!
När vi sitter och pratar elbolag och skattekostander över middag.
När vi, mitt i natten, får för oss att ta en närmare titt på primtal och kvantfysik.
När vi inte längre är tvunga att stå längst fram och trängas på konsert, utan kan stå på behändigt avstånd med en öl i handen.
Då har vi nog blivit äldre. Tro det eller ej.
Jag hoppas jag får ännu ett speckat år med massor av resor och upplevelser!
Det finns ju ännu massor att se...
Saker och ting faller på plats!
Just nu sover i vardagsrummet för att slippa sitta på golvet och se på TV.
Ni vet, dagens i-landsproblem... Den nya TVn kan ju inte stå där utan att få tittas på ju!
Jag har även börjat spika upp lite tavlor och annat krimskrams.
Tittade på gardiner idag. Det kommer nog kännas lite orientaliskt i sovrummet.
Typ latte/brunt men inslag av guld men tjusiga guldiga snuddar!
Det kommer bli så fint så fint!
Ingen träning för den här tösen idag....
Vaknade i morse och kunde inte andas!
Inte på ett sånt dramtatiskt sätt utan mer att höstförkylningen hade slått till.
Och en hel del måste jag säga...
Tog mig bara 2 timmar att komma ur sängen...!
På fredag blir det kalas!
Det är faktiskt min födelsedag, om jag får skryta lite...
Hoppas någon kommer ihåg den bara. Philip skrämde mig rejällt igår när han trodde jag fyullde år på lördagen.
Det står inte rätt till i huvudet på den mannen. Har minne som en guldfisk.
Nominerad!
Detta är min första nominering, och den kom från ingen mindre än Inthemake!
Jag läser hennes blogg varje dag och nu nominerar hon min blogg!
Det känns helt overkligt... Helt mållös.
Tack Inthemake än en gång!
Du är fantastiskt!
Här är de (anglikanska) reglerna för ovannämnda utmärkelse:
1. The nominated is allowed to put the picture on their blogs.
2. Link to the person who awarded you.
3. Nominate seven other people and link to them.
4. Leave a message on their blogs to make them aware that they're nominated.
Här kommer mina nominerade bloggar, helt i inbördes ordning:
Onkelmaanz En kille som har huvudet på skaft och skriver grymt rolig och personlig blogg.
Fakelashes Jag kan aldrig sluta förvåna mig över hennes kreativitet, helt fantastiskt!
Rocketqueen Det var denna förtjusande lady som introduserade denna otroliga värld för mig. En återkommande inspirationskälla!
Sminkan Jag bli stum varje gång jag kikar på alla nagelidéer den kvinnan hittar på!
BettieLi För att hon gör så vackra skuggor, i alla underbara färger.
Badbomben För hennes otroligt roliga inlägg och annorlunda blogg.
Make my day Hennes blogg innehåller konkreta och smarta tips och idéer allt från smink till naglar och hårvård.
Vilka skatter!
Jag bytte rum i mitt gamla hem för cirka 2år sedan och det fanns fortfarande lådor som jag struntade i att packa upp. För jag trodde att det inte fanns något vettigt i dem.
Nu packar jag upp dom och finner massor av gömda skatter i lådorna!
Till exempel min gamla (GAMLA!) sminklåda från ungdomen!
Massa roliga udda Revlon-skuggor och glitter paljetter att pryda ansiktet med.
Säkert tio olika mascaror från mitten av 90-talet och alla dessa blå, gröna eller röda kajalpennor.
Det var en sådan nostalgitripp att kika bland alla grejer. Så nu i veckan ska jag ta mig i kragen och sminka mig igen dagligen, fota det och del med mig till er!
Och jag ska defintivt ta fram dessa underliga skuggor från alla palleter, jag kanske kan göra något rikigt fyndigt med dem!
Äntligen på plats!
Efter en lång helg med mycket stress och pizza, är i nu på plats i den nya lägenheten.
Det känns ruskigt bra!
Fastän vi sover i vardagsrummet, tills sovrummet är färdigt, så känns det ändå mysig och bekvämt.
Jag har ju Philip vid min sida hela tiden, så ingenting kan gå fel!
Dagens misssion var att bställa bredband, och jag har aldrig varit med om något så invecklat någonsin!
Det ä ju lättare att boka kirurgi än att skaffa bredband i huset där vi bor!
Hyresvärden har varit så finurlig och gjort huset till comhemhus, vilket jag inte kan klaga på.
Men att han bara har lagt kablar till kabelTV i huset är väl ganska korkat?
Så jag fick ringa vidare för att skaffa bredband via telejacket (Någon som vi hade när jag var liten och det inte gick att ringa och vara på internet samtidigt!)
Efter ha ringt till alla dom stora bolagen som inte kunde hjälpa mig kom jag äntligen till Bredbandsbolaget och dom blev min räddare i nöden.
Jag fick till och med fast hemtelefoni på köpet!
Inte illa alls!
Jag tycker att man ser reklam i TV och tidingar varje dag om billigt bredband och allt möjligt, men när det väl kommer till att få det att fungera blir det strul.
Men jag måste ge alla de tjejer och killar, som har suttit i kundtjänsttelefonen, en stor eloge!
Helt underbara och hjälpsamma har de varit och gett mig superfin service.
Utan dem hade jag fortfarande suttit utan bredband, liten och hjälplös!
Ikväll är det annars träningsdax och handla lite middag.
Önskar er alla en trevlig kväll!
Adrenalinet pumpar!
Det var Philip som var på mig sen han började träna boxning här i stan, att jag borde följa med och prova.
Till sist gav jag med mig.
I måndags var första gången, och det gick förvånadssvärt bra!
Jag hängde på hela passet (som är en timme långt) och hade energi kvar efter vi var klara.
Litervis adrenalin pumpande i kroppen så jag inte kunde stå still!
Vår tränare, värlsmästaren Armand Krajnc, gav mig till och med beröm på min första träningsdag.
Även om han hade små synpunkter på mina slag osv, så fick jag ändå goda lovord och han ville gärna ha mig kvar att fortsätta träna för honom!
Det var så stort att få höra det av en världsmästare!
Helt tagen på pottkanten.
Så nu tänker jag fortsätta träna boxning 2 dagar i veckan.
Det känns riktigt bra faktiskt!
Armand Krajnc
Han hade 29 segrar på 32 matcher som proffs.
Proppfull!
Med hela helgen speckad till bredden kommer det tyvärr vara lite tyst här ända tills på måndag.
Då hoppas jag kunna visa bilder från musikvideoinspelningen och förhoppningsvis inom kort även lägga upp den fördiga versionen av videon.
Det är ett helt underbart manus, det kan inte misslyckas!
Lite alice i underlandet med en twist av 1700-tal, bästa kombinationen någonsin!
Ikväll bär det av till konserten med Jason Mraz.
Hoppas folket håller sig lugna...
Ha en mycket trevlig helg allihopa!
16 år och vill rädda världen.
En mycket trevlig tillställning förståss, men jag kunde inte mer än att undgå att höra Philips lillasyster.
Inte för att hon pratar konstant, för det gör hon, men hon lät precis som någon jag kände mycket väl.
Nämligen mig själv i hennes ålder.
16 år och vill rädda världen från alla dess orättvisor.
Jag känner igen det så väl. Det fick mig att tänka tillbaka då jag själv var i hennes ålder.
Ung tjej men massor av åsikter, men hade ingen aning om hur jag skulle framföra dem på rätt sätt.
Att tjata fram och tillbaka med en "vuxen" funkade aldrig!
De "vuxna" skulle alltid veta bättre pga deras livserfarenheter, även om de inte kunde peka ut Ungern på kartan.
Så något drastiskt behövde göras. Jag gick med i Ung Vänster.
Inget jag ångrar idag, men jag hade ju kunnat föra min talan på ett mycket snyggare sätt än genom någon annans politik.
Ung Vänster var för mig ett parti som gjorde att för att göra sig hörda. Plus att det var det ungdomspartiet som inte var rika. Det svet i ögonen på MUF att vi fanns, vilket gjorde livet ännu roligare.
Dock fick jag aldrig framföra de frågor och åsikter som jag hade från början, utan började om inom politiken och deras väldigt uttjatade frågor, men det visste jag ju inte då.
Så egentligen efter att jag slutat med Ung Vänster, så stod jag på samma plats med samma frågor.
Samma orättvisor gnagande i mitt huvud. Samma brinnande hjärta som ville rädda världen.
Men ingen som lyssnade.
Därför kände jag ett starkt behov av att sätta mig ner tillsammans med min svägerska och höra vad hon hade att säga. Utan att avbryta henne. Utan att dumförklara henne. Bara lyssnade.
Så viktigt att det finns någon som lyssnar. Även om det hon hade att säga kunde till viss del verka naivt, men inte dumdriskigt nog för att det inte skulle kunna fungera.
Jag beundrar dom ungdomar som tänker till och vill hjälpa.
Stöd era ungomdar i dom tankar och åsikter som dom får i den åldern, även om de verkar naiva, så tänker dom på alla människors inre godhet. Som antagligen vi äldre gjort oss av med.
Det är lättare att tänka negativt för då blir vi aldrig förvånade eller besvikna när vi läser tidningen på morgonen.
Jag tror inte det är den rätta vägen!
Lyssna på era ungdomar, de har mer vettigt att säga än vad ni tror!
