RedLacuna!

Det är så fantastiskt så jag nästan ramlar av stolen!
Oh, så underbart!

Jag har länge tänkt köpa biljetter till Judas Priest konsert i Malmö den 4e mars, men ekonomin har inte riktigt gott ihop så jag kunde inte köpa några biljetter tyvärr.
Det har grämt mig en hel del att missa ett sådant legendariskt band!
För jag vet ju att det är inte många år kvar innan dom lägger ner.
Gubbarna närmar ju sig sina 60 snart!
Maffigt att dom fortfarande pallar med...

Igår fick jag ett mail från den ansvarige som brukar hålla i alla uppdrag jag gör som säkerhetsvakt.
Hon frågade om jag ville på Judas Priest konserten!
SJÄLVKLART vill jag det!
Helt underbart!

Och jag skulle jobba hela dagen, från tidigt på förmiddagen tills det är dax att slänga ut folk efter konsertens slut.
Detta innebär att jag har stor chans att träffa bandet innan dom går på scenen!
Även om vi inte får prata med bandet enligt reglerna, så kommer Rob Hallford fram till mig och börjar prata kommer jag INTE hålla truten!
Jag svävar på små moln just nu.
Jag får se bandet OCH få betalt.
Det kan ju inte bli bättre!

Längtar till den 4 mars!

Det finns ju förståss massor av likheter och lika många skillander mellan män och kvinnor.
Dock fick jag det levererat på svart och vitt när Simon skickade denna reklamvideo till mig.
Vi är ju så lika, men ack så olika!

Detta är en av Heinekens genialiska reklamfilmer.
Den får en i alla fall att dra en del på smilbanden!

Ikväll avgjordes den 11:e om gången av Americas Next Top Model.
Lika spännande som vanligt!
Jag har följt alla säsongerna av serien och blir alltid lika inspirerad av programmen.
Allt från olika teman till smink och locations.
Att få ny inspiration så här är jättenyttigt för mig, och jag njuter för fullt.
Ingen ringer och stör när det är ANTM på TV!

Den 11: e säsongens vinnare är den långa mörka skönheten McKey.
Hon har otroliga långa snygga ben och en slimmad muskolös kropp.
Hennes ansikte är i verkligenheten inte särskitl vackert, men kvinnan är så grymt fotogenisk!
Och se henne jobba på set är en dröm.
Böja och vrida åt alla håll, och det blir alltid lika bra resultat.

Jag får väl erkänna att jag satt och höll tummarna för Elina först, den rödhåriga skönheten från Ryssland, men efter hon fick lämna programmet som 5a så var Sam helt klart mina favorit.
Jag tycket helt enkelt att hon var mer naturligt vacker i jämnföelse med McKey.
Hoppas förståss att man får se mer av dom båda i annonser eller modetidningar som finns här på andra sidan jorden!
Den enda som jag sett efter programmets slut är Amanda Swafford som gjorde en helt underbar annons för Levis.

I dessa dagar har jag mycket tid på mina händer och något som förgyller mina långa dagar är Oprah.
Programmen får ofta mig att tänka och fundera lite.
Och programmen ger ofta otroligt roliga samtalsämnen när sambon kommer hem!
För det är vi väldigt duktiga på; diskutera.
Det är nästan aldrig som vi håller med varandra och tycker likdant.
Vilket lämnar mycket utrymme för långa filosofiska diskussioner.

Igår eftermiddag visades Oprah precis som vanligt och Charlie o jag satt klistrade i soffan.
Dagens ämne var "Are you rude?"
Den stenålders gamla meningen: Så som du vill bemött ska du möta andra.
Är det någon som följer denna gyllene regel längre?
För vad jag minns av min barndom så var denna fras en standard!
Programmet tog upp vad som egentligen anses vara ohövligt och opassande.
Något som vi kanske inte ser själva längre, för vi är så vana att se det.
Som tex: Att du prata i telefon när en expedit försöker hjälpa dig.
Eller Avbryta när någon annan pratar.
(Detta gäller även att du svarar i telefon (icke akut) när du pratar med någon.)

Dessa två expemplena skulle jag aldrig göra själv, det kan jag vara ärlig att säga.
Men sen kom det upp några andra grejer som fick mig att tänka.
"Det är ohövligt att skriva mail eller liknande när du pratar i telefon."
Detta kan jag nog vara en liten expert på!
Fastän jag vet hur frusterande det är när någon annan gör det mot mig. Jag minns otaliga gånger då jag har velat kasta luren i örat på personen som inte kan ge mig 5 minuters uppmärksamhet och lämna datorn i fred.
Ändå gör jag det själv...



Dom klassiska frågorna som " Har du skvallrat någon gång?"
Det finns nog inte många på planetens yta som INTE har skvallrat någon gång i sitt liv.
Och då menar jag inte ur en kvinnas synvinkel utan män kan vara lika duktiga på denna syssla som alla oss andra.
Dock kan jag tycka att skvaller kan vara ganska oskyldig så länge det handlar om sanningen.
Det finns ju förståss de som ljuger ihop massa skvaller, och det tycker jag förståss är fruktansvärt!
Att prata om någon annan, och hålla sig till sanningen, tycker inte jag att det borde vara dödsstraff på.
Det kan ju vara väldigt osyldigt, men det låter oftast värre än vad det är.

Något det borde vara dödsstraff på är att "Prata väldigt högt så alla hör ditt telefonsamtal."
Vilket är så sjukt irriterande om man åker buss eller tåg och nog fan är där någon som vill dela med sig av hela sitt samtal med hela världen.
"Att stjäla någon annans parkeringsplats" är en klassiker för ohövlighet! Att folk vågar!
"Har du någonsin stulit mat eller dryck från en kollegas lunch från kylskåpet på jobbet?"
Det är ju något jag aldrig skulle vågat! Och skulle aldrig göra för jag vet hur förbannat jag själv skulle blivit!



Dom som får ta mest skit och elakheter från männsikor är dom i servicevärlden.
Jag har själv nästan bara arbetat med serviceyrken och jag vet hur elaka männsikor kan vara.
De tror att de kan kläcka av sig vad dom vill till mig för dom haft en dålig dag, för dom kommer ju aldrig träffa mig igen, så varför skulle dom vara trevliga mot mig?
Jag känner för varje person som hjälper mig dagligen. Killen som tar biljetten på tåget, han förtjänar ett leende!
Tjejen som jobbar sena timmen på snabbmatshaket. Ett tack och ett leende, så kan hennes kväll vara lite lättare.
Du kommer in sent på ett fik och de har precis städat och ska stänga för kvällen, men när du frågar om de kan brygga dig en kaffe to go, tackar du vänligt med ett leende och personalen tycker det är värt besväret att städa kaffemaskinen en gång till!
Det är inte så svårt!
Det värsta är nog när en grinig person ger sig på tjejen i kassan på ICA.
Den griniga gubben/kärrningen har glömt att ta en kasse till sina varor, och vägrar ta upp börsen för att betala dom 3kr som kassarna kostar. "För den kan väl ICA bjuda på?!"
För varför ska då alla andra i kön betala sina påsar?
Eller att det är tjejen i kassans fel att den sortens juice, som kärringen köpt i 100 år, just nu är slut!
Hur kan man resonera så?!

Jag hoppas mitt lilla of topic inlägg har gett er någon tankeställare om er själva eller någon i er närhet.

Det har varit en hård lång vecka...
Jag har varit överallt och ingenstans och Charlie har varit med förståss.
Alla känslor i arkivet har blivit använda, allt från total glädje till ändlös sorg och förtvivlan.
Därför har det inte blivit mycket bloggande för min del... Huvudet har varit någon annanstans.

Just nu känns mycket ledsamt och sorligt.
Jag önskar att mörkret kan skingra sig snart och ge mig lite energi, jag behöver sol.
För att jag ska kunna hålla mig på topp, humöret oklanderligt, så måste jag ha mina närmsta vänner och sol.
Värmen och känslan jag får i hela kroppen, som liksom kittlar och får mig att rysa, så helt obeskrivlig.
Den är ett måste helt enkelt.
Och jag skulle behöva mig en rejäl dos just nu...

Finns det någon som skulle vilja få min tillvaro att lysa?

Utan solen känns det ganska ensamt... Så där kallt och mörkt.
Nu när helgen står vid dörren och fullbokad av massor av roliga aktiviteter hoppas jag att mörkret håller sig på avstånd tills jag är stark nog att ta hand om det. Trycka på paus tills jag är beredd.
Så solen, kom och lys över min helg, så ses vi igen när våren kommer.

Igår kväll kom Charlie hem till oss.
Charlie är en blandras hund på 10 år som just nu inte har någonstans att bo, så han får bo hos oss.
Jag har länge varit nervös och ängslig över hur det ska gå att ta hand om en 10 år gammal hund.
Och särskilt jag som bara har ägt katter i mitt liv!

Charlie är förståss en jättesnäll hund som bara aldrig fått någon uppfostran.
Så vi måste börja från början...
Lära sig gå i koppel, inte springa i soffan och inte skälla på allt som kommer utanför dörren.
Men mestadels behöver han lära sig att koppla av!
Han har inte fått mycket stimulans under sina 10 år och blir lätt hispig och okontrollerbar i folksamlingar eller liknande.
Så jag börjar med mycket motion!
På det sättet tror jag att jag kommer fram till honom. Under tiden lär jag honom att gå i koppel och på så sätt varva ner.
Tack till Carro som gett mig lite Ceasar Milan - tips, så detta kan gå så smidigt som möjligt!
Jag bheöver plugga lite...

Igår, söndag kväll, var jag och sambon samt vå vänner på Malmö Arena och njöt av Disney on Ice!
En helt fantastisk kväll med strålande skriskoåkare och kostymer i en bladning av sagornas värld.
Det var så vackert, att det inte går att beskriva med ord.
Vi, alla 4, satt som fågelholkar i dom imponerande 2 timmarna som showen var.
En efter en betade av de magiska sagorna från Disney med sång och dans. (Eller snarare skidskoåkning!)
Vi skrattade och grät om vartannat, alla känslorna på en och samma gång.

Detta är verkligen något som alla inbitna Disneyfans borde se!
Även om vi blev tillfrågade "Vart våra barn var?", och vi genererat svarade att det bara var vi 4 vuxna som skulle se, är det verkligen en show som både stora och små kan tycka om.
Alla minns vi Askungen, Snövit, Lilla Sjöjungfrun och Alladin, bara för att nämna några.
Årets show var inriktad på sagoprinsessorna och alla har vi vår favorit. Min personliga favorit är Ariel.
Det långa röda håret och drömmen om att leva i havets djup tillsammans med alla vackra fiskarna!
För vem hade ju inte velat ha en fiskstjärt?

Tänkte även få med kvällens sminkning här!
Grönt på halva locket och globen med highlighter av rosa.
Rosiga kinder och rosa/körkbärs glans.
Fräsch och rosigt!
Lite sommrigt om jag får säga det själv.

Måndag är en väldigt speciell dag för oss här hemma, det är nämligen så att vi har tackat Ja att blir fosterföräldrar till en hund, som ännu inte har hittat något permanent hem.
Hunden är oönskad i sitt eget hem, där han bott i 7 år och dom vill nu adoptera bort honom omedelbart.
Eftersom det är svårt att hitta en familj till en så pass gammal hund vet jag om att det kommer ta tid att finna något passa hem där Charlie (hundens namn) kan stanna till är dax att lägga hatten på hyllan.
Charlie är även en hund som inte har fått så mycket uppmärksamhet och är väldigt understimulerad vilket gör att han är stimmig och nervös. Han har ingen diciplin och regler, så allt detta måste vi kunna stabilisera ganska omgående om han ska kunna bo med oss i lägenheten.
Anledningen varför vi har tagit an oss detta är för jag inte jobbat mycket nu för tiden och har tid att ge honom, gå ut med honom och ge honom den kärlek han förtjänar.
Han behöver en fast grund i sitt liv och jag hoppas att ägarna kan finna detta för honom.
Tills dess hoppas jag att han kommer vara lycklig hos oss.

Charlie är en vallhund av sorten som finns i Babe - Den otroliga lilla grisen.
Fast han är helt svart. Med underbara bruna ögon.
Så han behöver mycket motion, hunden blir fan aldrig trött!
Men jag hoppas han ska få det bra. Och håll tummarna att jag klarar detta!

3 vänner gick på biografen för att uppleva "Benjamin Buttons otroliga liv".
En magisk historia bortom allt jag någonsin sett.
En film som vissa skulle kalla "En riktig tankeställare..."
Bra sagt, skulle jag påstå.

Med ett fantastiskt skådespeleri och inlevelse berättar Brad Pitt sin historia för våra ögon.
Efter 2 timmar och 45 minuter har vi inte fått nog.
Berättelsen är komplett.
Det finns inte mer att säga. Cirkeln är sluten.

Jag är så glad att filmen ger åskådaren sin fulla längd, vi njuter varenda sekund och vi behöver inte oroa oss, vi kommer inte missa en sekund av Benjamin Buttons fantasiska liv.

Allt från sorg, och glädje till hjärtkittlande humor ger filmen något för alla sinnen.
Vi får lära oss alla knep och steg till att leva ett komplett och fullständigt liv.
Även om vår huvudrollsinnehavare lever sitt liv baklänges.
Han föds gammal och lever annorlunda makabert liv, för hur ställer sig en 5 årings hjärna sig till att ha kroppen som en 80åring? Han kan inte gå förrän han är 10, då vilket hans kropp är någonstans mellan 60-70.
Hans hjärna kan inte förstå när äldre vuxna människor skäller på honom för att han leker med 10 åriga flickor.
Dock ser man Benjamins livsglädje och nyfikenhet genom hans ögon.
Ingenting kan stoppa honom, inga fördommar i världen.
Vi får följa honom genom en rad av äventyr, allt från hans första fylla, strid under 2a världskriget till begrava sin egen mor när hans kropp inte är mer än 25 år gammal.
Hur han hanterar kärleken och tiden och framtiden.
För han vet ju, att en dag, kommer han bli ofödd.
Han kommer dö då hans egen födelse skulle inträffat.

Detta är en film som alla borde se.
Den ger en bred syn på livet och vad det kan ge dig.

Efter filmens slut och ljuset tänds hör jag hela salongen snyfta.
Jag själv sitter där upplyst och upprymd. Inte en tår lämnar mina ögon.
Känslan i min kropp är mer som ett lugn och filmen gav ett avslut.
Detta var mer som en bekräftande känsla än sorg för mig.
Vi var beredda på detta hela filmen och jag hade inte önskat något annat slut.
Det var så vackert.
Mer än vad vi hade kunnat ana eller önska oss.

Det var min svägerska och jag som bestämde oss för att ha en exotisk fruktafton, eftersom det finns så många frukter där ute som vi aldrig provat!
Vi hittade oss en hemsida med olika udda frukter och läste på lite.
I fredags var hon är och vi satte tänder i både det ena och det andra.
Vissa var riktigt goda, men många var en riktig besvikelse...
Bara roliga färger och former och man kan gå på vad som helst!

Det roligaste var när vi skulle betala i kassan, och kassören håller upp en stor rosa frukt och frågar: "Vad fan är det här?"
Vi bara fnissade och fick omedelbar hjärnstillestånd och vi kom inte heller på vad det var för skum frukt vi hade hittat.
Vi kom därifrån i alla fall med en hel kasse av roliga grejer.

Väl hemms gjorde vi oss redo för smakprovning.
Med anteckningsblock och pennan i högsta hugg skulle vi avgöra vad för konsistens, lukt och smak frukten hade.
Det är sjukt kul att försöka lista ut vad saker och ting smakar. För vad jämnför man sig med egentligen?
Jämnförelser blev allt från akvarium till vattenslangar och blöt katt.

Tänkte göra en liten resogörelse på vad för frukter vi provade den där kvällen.
Hade förståss kameran också med, för detta vill man ju inte glömma!

Pepino (En gul frukt med lila zebraränder)
Lukt: Banan och gult päron
Smak: Banan och vattenmelon. Eftersmaken var apelsinskal.
Ingen höjdare alls! Den enda frukten som fick 0 poäng av oss.



Carambola ( Även kallad sjärnfrukt)
Lukt: Häst eller höembalage.
Smak: Söt citrus och mild päron.
Den får en 2a av oss. Går att äta men inte mer.



Tamarillo ( Ser ut som en övervuxet körsbär)
Lukt: Brandslang (Järn alltså) och passionsfrukt.
Smak: Passionsfrukt och mango.
Den är väldigt söt och go, den får 3½ poäng av oss.



Kumquat (Mini apelsiner)
Lukt: Apelsin.
Smak: Söt/sur Citrus.
Denna lilla citrusfrukt är så pass koncentrerad, så det smakar som man tryckt ihop en apelsin och en citron i en körbärsstor frukt. En 2a fick den i alla fall.


Sharonfrukt (Ser ut som en blanding mellan ett äpple och en apelsin)
Lukt: Akvarium eller farmors omega 3 piller (Den sista var Lisas idé)
Smak: Söt mango och nätmelon. Skalet smakar päron.
Sharonfrukten är så pass söt så man kan jämnföra den med godis. Den enda frukten på hela kvällen som man kan äta skalet på. En 4a ger vi denna.
 

Rambutan (En hårig liten frukt.)
Lukt: Kokonöt.
Smak: Mild, vattnig och vårig.
Konsistens: Blandning mellan en ögonglob och en manet.
Väldigt skum frukt! Och när jag skär i genom den påminner det mig om biologin i skolan då man disikerade koögon. Smaken kan man inte sätta fingret på, den är så pass mild så ingen direkt smak slår. Sommrig är vad vi kallar smaken.


Papaya (En tropisk klassiker)
Lukt: Matjord.
Smak: Söt mjuk morot
Konsistens: Rå potatis.
Antingen har vi fått en omogen papaya eller så har vi skurit upp den fel. För detta var minsann ingen höjdare! Och vi som hört så mycket bra om papaya och den används ju i många safter osv. Vår papaya får en 1a.


Röd Pitahya (Även kallad drakfrukt)
Lukt: Syren och klorofyll.
Smak: Supermild kiwi, nästan smaklös
Konsistens: Vattning/övermogen kiwi.
Det är en helt otroligt vacker frukt! Vackert rosa och lite taggig på utsidan, men grå och med svarta kärnor på insidan. Helt otroliga kontraster. Synd att den inte smakade mycket. Dock fick den extra poäng för den var så snygg!

En bok som har underhållit mig dom senaste 2 veckorna och som har gjort mig både äcklad och lycklig på samma gång.

När jag först läste om boken på Adlibris hemsida, verkade det vara en bok helt i min smak.
Författarinnan, Yesim Bilgic, är en framgångsrik makeupartist som tröttnade på modevärlden och började skriva om romaner om manliga psykopater som finns i den knasiga modeindustrin.
Man ser inte dom men dom finns där. Dom blir ursäktade med att vara så underliga "För dom kan det där med mode, då ska man vara originell".

En kille som är en världskänd modefotograf men som är en av dom där freaksen som tillhör den kategorin är vad boken handlar om. Hur kan med sin inre vrede handskas med omvärlden och personerna i sin närhet.
Han är älskad av alla men han hatar sig själv.
Twisten med boken är att den skrivs helt i "jag"-form vilket gör att läsaren bara får veta huvudpersonens perspektiv på saker och ting. I slutet av boken får man veta vad som egentligen hände av alla karaktärer i boken som huvudpersonen har träffat på. Och hur huvudpersonen har sett alla händelser ur sin sjuka psykadelsiska synvinkel.

2008 har känts som ett väldigt långt år för mig.
Inte bara för att det hade 366 dagar utan känslan av att lägga 2008 bakom sig, det var verkligen hög tid.
Nytt år brukar innebära förändring och en ny fräsch känsla i kroppen.
Vad ska man förgylla detta året med?
Jag behövde verkligen ett nytt år och en ny fräsch start.
Lite som en omstart...

Därför sade jag upp mig från mitt gamla jobb och det var min sista arbetsdag strax innan nyår.
Det var ett jobb som jag inte trivdes med och mådde psykiskt dåligt utav.
Allt från mobbing från arbetskollergior till kunder och självkänslan.
Min självkänsla har fått mycket stryk den sista tiden och det var dax att sätta ner foten och säga ifrån.
Många som jag har berättat det för förundras hur jag kan vara så dum och ge upp ett jobb, för hur ska jag då betala hyran? Hade jag varit ensam och bott i en egen lägenhet hade jag ju definitvt hittat ett annat jobb först.
Jag är en lyckost som lever tillsammans med en helt underbar man som vädjade till mig att sluta på mitt jobb, för han ville inte se mig ledsen och ville förståss inte att jag skulle må dåligt.
Han ställer upp för mig och gör det möjligt för mig att finna mitt drömjobb.

Det är ett av mina nyårslöften faktiskt att aldrig mer ha ett sådant psykiskt krävande jobb som detta har varit.
Det är helt enkelt inte värt det.
Så mitt nya år ska startas med att jag ska ge 120% på min makeupkarriär!
I december skrev jag under ett frilansavtal med en hårsalong i västra hamnen i Malmö, och nu efter nyår kommer jobbet att rulla på. Jag har även sökt andra makeupjobb som kan kompletera med detta.
Jag är väldigt föräntasfull på jobbet i hårsalongen för där har jag mer uppgifter än bara att sminka folk utan även undervisa, vilket egentligen vore mitt kall i livet. Vi har redan några sminkkvällar inbokade och jag är så spänd!
Det kommer bli så roligt!

Vi tar oss tillbaka till 2008's början då jag efter nyår stod som nyexaminerad makeupartist med det finaste diplomet i handen. Lycklig som aldrig förr och såg bara det stora vida världen ligga framför mina fötter.
Jag fick ganska många jobb och stakade mig framåt.
Febuari var en fotomånad, och en väldigt lyckad fotomånad. Både vackra naturbilder till halvnaket i studion.
I mars fick jag äntligen se Johan Glans Live här i Ystad. Jag skrattade så mycket så jag nästan svimmade.
I det förvånadsvärt kalla och snöriga April spelade vi in Million Stylez video "Give me the Strengh". Jag utförde ett fotojobb för Ystads Lasarett och vi såg ill niño på Debaser.
Slutet av maj firade familjen mammas stora 50årsdag genom att resa till Cypern. En helt otrolig vecka, ett fantastiskt äventyr!
Juni bjöd på Hulstfredsfestival och en hel bunte nya härliga vänner. Fastän det regnade och var väldigt kallt hela veckan skulle jag aldrig vilja missa det.
Juli var en konsertmånad för min del, både som gäst och jobbande säkerhetsvakt. Iron Maiden, Takida, Paul Potts, Kent och Lillasyster för bara nämna några. 
Augusti var månaden då vi sa adjöss till Anders och Adam och dom begav sig till det kalla Norge. Jag jobbade för fullt på Malmöfestivalen och på vår lediga tid var köra runt och titta på inredning vår störta hobby.
I September var jag delaktig i "Me & Nettan" 's musikvideo skulle spelas in. WALL-E hade premiär och Slipknots nya skiva släpptes. 
Den 1 oktober flyttade jag och sambon in i vår nya lägenhet. Vilket äventyr! Det var ett heltidsjobb att få allt att klaffa som det skulle. Men visst blev det fint. Jag är så nöjd. Oktober bjöd även på min födelsedag, "modell-för-en-dag", vi började träna boxning och att det faktiskt snöade i skåne!
I november var vi på Slipknot konsert i Köpenhamn och fick inbrott i källaren. 
December kändes oändlig då jag stod i mitt kök och bakade dagarna i ända. Månadens lycka var när Anders äntligen kom hem och jag fick min första affisch upptryckt!

Det som är mest ofattbart med 2009 är att jag och min man firade ett halv decenium 1/1!
5 långa år med massor av historia och oändlig kärlek.
Helt fantastiskt!

Visst finns det massor av underbara minnen från 2008, men jag hoppas på ännu fler och ett gladare ljusare 2009.
Jag önska er alla ett gott nytt år och ett fantastiskt 2009!

Därför har jag varit lite mindre aktiv på bloggen med sminkningar och sånt, men det är inte så många som bryr sig hur sminket ser ut när jag bakar hela dagarna och har mjöl på alla ställen där det inte ska vara!

Julen är en vacker högtid och betyder hemsk mycket för mig. Därför lägger jag mycket tid och energi på allt vad julen har med att göra!
Allt från julbak till vackra julklappar och julrim.
Varje julklapp måste ha ett klatschigt julrim.
Jag tänker lite på Astrid Lindgren's jular i alla böckerna hon skrev. Från alla pepparkakorna i Pippi långstrump till all julmat som Emil gav bort till fattigjonen. Mysterierna kring julklapparna i Barnen i Bullerbyn eller rumpnissarna i Ronja Rövardotter.
Så vill jag ha min jul! Så magiskt.
Man är nog ett litet barn på insidan i alla fall, vilken ålder man än är.

Folk dom tycker att julen är bökig och stressig.
Föräldrar panikhandlar julklappar för tusentals kronor som barnen vill ha och står i milslånga köer med ett gapande barn i handen. Det är klart man inte njuter av julen då!
Jag är en sådan person som ger folk vad dom verkligen vill ha eller skulle behöva.
Tänk kreativt, inte efter vad plånboken kan ge.
Var inne på Systrene Grene i Malmö förra året lagom innan jul. Hittade salladsbestik i obehandlat trä för 15:-. Det kan ju inte bli mer perfekt julklapp till en farmor eller mormor!
Tog hem dom och målade stora röda julblommor på dom, knöt in dom i röda sidenband och klappen var klar!
Som sagt; Tänk kreativt! Inte vad som är enklast!
Det är då julen tappar sin glädje och funktion.

Gå i affärer som du inte annars går i. Se dig omkring och se möjligheter.
Och ge dig själv tid. Det är det viktigaste under julen. Varför vara ute i sista sekunden?
Du har haft över en månad på dig att förbereda dig, så varför skjuta på det?

  



Pepparkakor, Lussebullar, Christmas Cupcakes och Rocky Road!

 

Helt vanliga snapsglas i plats blir superfina chokladpraliner!

 
Jag själv mitt i allt julstök. Här blir en vit kanvasduk en fin julklapp!

Efter 5 månaders slit i kylan i Norge har äntligen Anders kommit hem till Skåneland!

Klockan 15.45 stod vi på stationen i Skurup för att hälsa Anders och hans bror Adam välkomna hem.
Det blev kramar och pussar och allt på samma gång!
Det känns så overkligt att vi inte setts på nästan 5 månader. Även om vi har pratat i telefon otaliga gånger och skickat brev till varandra, så går det inte att beskiva känslan av att krama om en kär vän efter så lång tid.
När vi äntligen hade kramats färdigt, begav vi oss hem till Anders för att beställa pizza.
Killen har bott på en ö med 150 invånare, och har bara ätit fisk i månader!
Suget efter pizza brann i hans ögon kan jag ju säga.

Dagen efter (lördags morgon) stod han här utanför vårt fönster kl.9 på morgonen(!)
Han har ju varit van att stiga upp kl.6 varje morgon där uppe och utan sol, så när han äntligen kommer hem till södra Sverige och solen går upp kl.7 så kunde han ju inte ligga kvar i sängen.
Han krävde även att vi skulle fixa frukostbullar och ost. Även detta hade han fått leva utan på ön.

I och med det finns fanns någon matbutik på ön heller, och att mat överhuvudtaget var superdyrt, så dom även levt utan sötsaker hela tiden. Och när han kliver innanför dörren här hemma, så och ser godis i skålar och all julgodis i kylen var han ju himmelriket!
Han kommer inte hålla sin snygga "Bara- äta- fisk- med- ris- och- jobba- 12 timmar- om- dagen- figur" särskilt länge till!

Det var en underbar dag igår!
Jag fick massor av paket och det är inte ens julafton!

Sen ovenpå allt detta kom mitt paket med julläsning!
Att beställa böcker från Adlibris är ett sant nöje.
Det är billigt och frakten är gratis.
Sen tar det max 2-3 dagar så kan man hämta dom!
Helt underbart för oss bokslukare.



Först beställde jag två böcker av en av mina favoritförfattare.
Eller jag kanske inte kan säga så än, jag har ju bara läst en bok av honom än så länge! ("Hanteringen av odöda")
Den var så ruskigt bra, så jag måste fortsätta.
Så "Låt den rätta komma in" och "Pappersväggar" av John Ajvide Lindqvist.


Den andra boken är lite av en chansning.
Det är en ny författarinnan från Stockholm som heter Yesim Bilgic.
Hon skriver psykologiska skräckromaner, vilket är mycket välkommet i min bokhylla!
Inte nog med att innehållet i boken kommer vara lysanade så är omslaget mycket coolt och påkostat.
Det är nämligen en holografisk bild på framsidan som gör boken extra intressant.
Jag älskar "snygga" böcker. Jag hade lätt kunnat köpa en bok baserat på hur den ser ut!

... Nämligen lägger våra kloka huvuden ihop i fotostudion!

Igår var det mina 3 kusiner som skulle fotas och sminkas fina.
Många långa timmar senare var vi äntligen klara.
Vi hade förståss hunnit med hur mycket som helst!

Sen fick Fanny och jag också krypa oss in framför linsen.
Farmor får väl också ha en vettigt julklapp...
Så några snabba klick senare var det avklarat.

Stackars Philip som hade sprungit runt i studion och stört alla andra, fick snällt och vänligt plocka av sig lite kläder och ställa sig i rampljuset han också! Dock så skulle han så klart inte stå ensam, så jag fick hjälpa till lite.
Mest med övertalningen då...

Vid 11- tiden igår kväll var vi äntligen hemma och kunde kasta oss i sängen.

Bilderna kommer hemskickade till mig idag, så jag kommer dela med mig så fort som möjligt!

Jag har lovat några att lägga upp bilder på min alldeles egna affisch här på bloggen för allmän uppvisning.
Det gör jag förståss med glädje för jag är så stolt över den!

Efter många om och men så blev den så här snygg!
Vad tycks?

klockan 06.20 vaknade jag och min sambo av att hela huset skakade.
Väggar och tak knakade och rörde sig. Jag slutade andas och låg blickstilla.
Efter några sekunder var det över. Det kändes som en dröm - Vad var det som hade hänt?

Jag och min sambo springer ut i vardagsrummet och tittar ut genom fönstrena, där springer folk ut från sina lägenheter i bara pyjamas för att se vad det var som orsakat skalvet. Min första tanke var att en av färjorna (i med vi bor i en vältrafikerad hamnstad) hade kört mot kajen. Men när jag ringer mina föräldrar som bor i norra delen av stan och även dom hade känt ett kraftigt skalv, kunde vi inte skylla på båtarna längre. Inom några minuter hade vi fått reda på att personer runt gela skåne hade känt av skalvet, vilket gjorde mig ännu oroligare.

"Omkring tjugo över sex på morgonen skakades Skåne av ett jordskalv med en magnitud på 4,7. Sydsvenskan har fått in rapporter från hela Skåne och från Danmark och Småland. Enligt experter kommer sannolikt efterskalv."
- Sydsvenskan